Vissa dagar funkar inte jag. Jag har suttit med skolböckerna framför mig och bara stirrat på dom som om det var något som katten släpat in. Jag började läsa första sidan men när jag kom till det läget att jag skulle bläddra sida så insåg jag att jag inte hade kommit ihåg ett endaste dugg av vad jag hade läst. Jag försökte börja om men det gick inte. Hopplöst. Behövde verkligen plugga idag för att hinna med allt men det är precis som om jag har sugits in i ett svart hål. Jag fungerar inte alls idag. Det enda jag kan tänka på idag är saker från förr, saker från mitt förflutna, saker från min barndom och uppväxt. Det är precis som om skivan har hakat upp sig idag och jag kommer inte vidare hur jag än gör... Idag är jag två olika personer tror jag för jag känner mig glad och upprymd, hoppfull m.m utanpå men samtidigt så känner mig ledsen, sorgsen, nedstämd, deppig och allt det där. Skulle jag få lite färger och en målarduk framför mig så skulle tavlan vara totalt svart. Skulle jag skriva en dikt eller en bok så skulle det bara vara nattsvart mörker och förstörelse. Känslan är så märklig för jag känner mig inte deppig eller sorgsen. Jag känner inte för att skrika, jag känner inte för att slåss, jag känner inte för att hata, jag känner inte för att måla svarta tavlor.

Jag känner för att plocka färgglada blommor, jag känner för att åka till badhuset med familjen, jag känner för att ha myskväll med familjen och jag känner för att prioritera lycka! Dom mörka känslorna som knackar på dörren lämnar jag kvar där utanför.

Nu ska jag gå och hämta min tös på dagis. Det är lycka! :)  Kram