Ibland är det väldigt roligt att bläddra tillbaka i en blogg/dagbok eller liknande och läsa det man skrev för några år sedan. Nostalgitrippar kan vara väldigt trevliga och säkert lite nyttiga för ibland upptäcker man att det inte var bättre förr som man ibland kan få för sig. Man kan lätt förvränga vissa minnen och bara komma ihåg det gulliga med tex bebisar. Den tiden är mysig men inte alltid den bästa. Varje ålder har sin charm helt enkelt.

Idag fick jag sovmorgon ända till kl 10 då jag vaknade av att mobilen ringde. Synd att behöva vakna av det då jag faktiskt hade stängt av ljudet. Förmodligen sov jag ju inte så djupt som jag vill minnas för så fort som jag hade vaknat så kände jag hur min lilla juniorblåsa höll på att spricka så det blev till att rusa till toan. Sovmorgonen var nog välbehövlig och den var iaf väldigt uppskattad. En sovmorgon kan göra gott men den kan inte göra underverk - jag var utsövd men vaknade förkyld. Halsen gjorde ont och stämbanden påverkade. Det kliade i näsan, värkte i öronen och jag kände mig lite allmänt som något som katten släpat in. En lugn morgon och lite te med honung i gjorde dock att jag orkade ta mig iväg till praktiken ändå. Mitt pass var 13-20 idag men jag fick sluta lite tidigare idag för det finns inget att göra på kvällen efter 19-tiden så vi behövde ju inte sitta där & titta på varandra. När jag kom hem så han jag slappa en stund innan jag nattade lillan och sen har jag bara suttit vid datorn och läst bloggar, slösurfat, kollat facebook, kollat youtube osv. Rätt skön och soft dag med andra ord :o)

På youtube upptäckte jag Louis C K - en komiker att gilla. Alla föräldrar borde kolla på hans klipp och jag varnar er för detta är igenkänningskomik på hög nivå. De gånger som han pratar om andra saker så kan man inte heller sluta skratta för detta är helt enkelt en lysande komiker :) Jag kanske är den sista som har hört talas om honom kom jag på nu... Lite pinsamt att tipsa om nått som kanske alla andra har sett redan men till mitt försvar så brukar jag inte "hänga" på youtube så väldigt mycket. Hehe.

I morgon är det praktik 11-17 som står på schemat. Får se hur mycket mer jag orkar med då man aldrig vet hur förkylningar svänger och hur de tänker slå till. Jag ska gå och ta en C-vitamin nu innan det är sovdax och sedan ska jag försöka sova bort detta virus som försöker få fäste. Håll tummarna för att jag kan orka med morgondagens praktik för det vore synd att missa sista dagen. 

Kram & gonatt!

Jo men så var snart denna veckan slut, det är redan fredag kväll och snart dax för denna "gamla" sletna, trötta studerande/jobbande/praktiserande mamman att gå och lägga sig. "Ska bara" först... :)

Idag har jag varit på skolan och vi har haft "uppsamling" efter praktiken. Vi har fått berätta hur vi har haft det, vad vi har lärt oss, hur vi har utvecklats som personer & i vår yrkesroll m.m Vi fick även en liten stund med individuella samtal så vi kunde få reda på hur vi låg till i kursen och betygsmässigt. Jag har inte haft möjlighet att lägga lika mycket tid på mina studier denna vårtermin som jag gjorde för ett år sedan för nu har jag ju jobbat rätt mycket. Förra våren - våran första termin - så hade jag ju inget jobb och inget annat än skola att fokusera på. Vi sitter inte direkt i den situationen att jag kan tacka nej till jobb heller för det är ju inte direkt så att CSN gör så man blir rik...  Trots att jag inte har lagt ner mer tid & energi på denna kurs än vad jag har så ligger jag rätt bra till. Det trodde jag inte. Jag kan kanske få ett C (samma som VG) om jag anstränger mig lite nu på slutet och det vill jag ju gärna. Jag ska bara lyckas få tiden att räcka till... Var jag ska hitta tiden och orken just nu vet jag inte riktigt men jag vill fixa detta så på något sätt ska det gå! :o)

Någon som sätter käppar i hjulet för mig just nu är våran minsta bandit i familjen. Linnea vet precis hur hon ska göra för att få mamma (& pappa) ur balans. Jag vet att hon inte gör vissa saker med flit men det finns en hel del som hon kan göra där det känns som om det bara är för att jäklas med oss. Jag har konstant dåligt samvete för att jag försummar henne. När jag är i skolan/på jobbet/på praktiken så saknar jag Linnea och vill hem till henne för småbarnsåren kommer ju inte tillbaka. Jag vill finnas där för henne. När jag är hemma så längtar jag för det mesta bort igen för här hemma är det bara tjat, gnat och gnäll hela tiden. Är det inte Linnea som bara ska protestera mot att komma till matbordet & faktiskt sitta stilla & äta/tandborstning/påklädning/toabesök/hårborstning eller vad det nu kan vara så är det nån av de två stora som man måste tjata på. Jag är så trött på detta eviga tjafs!!! Jag vet ju samtidigt att det blir ju inte bättre av att jag går runt med ett konstant dåligt samvete och om jag mår bra så känner barnen av det vilket gör att de mår bättre och det där går runt i en cirkel - jag vet. Jag vet också att det inte löser sig bara för att jag gnäller & bitchar om det. Jag vet också att det kommer gå över. Förr eller senare. Jag känner ingen unge som flyttar hemifrån och fortfarande bråkar om/vägrar att gå på toa, borsta håret, klä på sig när det är dax att gå ut osv.

En stor grejj som gör att jag har dåligt samvete för detta med Linnea är ju att hon är så vansinnigt mammig. Hon gråter ofta efter mig, säger saker som -"mamma vill aldrig leka med mig" till Fredrik när jag inte är hemma. Hon gråter och vill inte att jag ska gå till jobbet, oftast när Fredrik försöker hjälpa henne med nått så börjar hon sparka, skrika, springa iväg från honom och ropa efter mig. Hon kan skrika att -"pappa ska inte borsta tänderna på mig! Det ska mamma!!" Ibland när jag inte är hemma så går det bra och de kan ha det rätt så mysigt men det har blivit vanligare att hon protesterar mot honom då med. Det är såååååå frustrerande för oss båda så det är ju inte klokt! Jag vill ju att båda ska kunna hjälpa henne för även om båda är hemma så kanske den ena av oss är lite mera upptagen med nått annat just då. Hon ska ju inte få bestämma vem av oss som ska göra vad. Hon ska inte tro att hon är någon minidiktator här inte. Grejjen är ju den att när hon börjar tjura så går det från noll till hundra på en millisekund och sedan börjar hon skrika/tjata/prata så mycket och så fort så att inte ens jag får en syl i vädret (och då är det ILLA  ). Det går inte att lugna ner henne, det går inte att få kontakt och det spelar liksom ingen roll om man själv är lugn, om man går därifrån, om man försöker avleda henne till att tänka på annat eller vad man nu kan komma på. Har hon låst sig så har hon. Suck! Frustrerande! Minst sagt...

Nu är det två dagar kvar på praktiken och sen ska jag lägga massor med krut på skolan för att bli färdig. Sen blir det förhoppningsvis lite lugnare i sommar då jag "bara" ska jobba men då har jag ingen skola eller nått annat och eftersom det blir en del kvällar, helger och även nätter så ska det förhoppningvis resultera i att jag & Linnea kan vara lediga tillsammans vissa dagar. Det är ju framförallt henne som jag måste fokusera på just nu även om de två stora naturligtvis också behöver oss föräldrar. Tre barn - tätt mellan två och sen ett rätt stort hopp till minstingen - inte trodde jag att det skulle vara så här tufft!!! Robin höll INTE på så här när han var liten. Visst - man glömmer rätt snabbt alla dåliga saker för annars skulle ju ingen skaffa fler än ett barn men så här höll han verkligen inte på. Jag har aldrig sett maken till envisare och tjurigare unge. Hon går mig på nerverna men naturligtvis älskar jag alla mina barn :)  Det är ok att känna att man vill låsa in dom i en skrubb och sedan bara "råka" tappa bort nyckeln ett tag va?? ;) 

Nu till en helt annan sak. För ett tag sedan åkte jag ju på en lunginflammation men först trodde jag ju att det "bara" var en allvarlig omgång av flunsan eller nått. Jag försökte kurera mig själv här hemma med diverse medel. Pga asjobbig hosta tog jag hostmedicin och jag tog även Bricanyl mot täta luftvägar. När jag efter nästan en vecka började hosta blod så uppsökte jag läkare. Fick penicillin för att råda bot på det hela. Efter att ha tagit Bricanyl i två dagar fick jag massa prickar och utslag som sedan blev till nässelfeber. Slutade ta Bricanylen på en gång men jag fortsatte få problem. Tål ju inte vissa penicillinsorter så jag tänkte att då är det säkert det som gör att jag fortsätter få problem. Penicillinkuren tog slut och jag hade fortfarande utslag, varje dag. Helt plötsligt så blossar det upp men det är inte samma tid på dagen, spelar ingen roll var jag befinner mig så det kan ju inte vara nått här hemma liksom, spelar ingen roll vad jag har ätit eller druckit verkar det som. Nu är det många veckor sedan jag åt medicinerna och jag har fortfarande utslag. Varje dag. Kan det vara nån ny allergi som jag har utvecklat nu under vårterminen? Det borde inte vara pollen för det har ju varit så kallt och en väldigt lång vinter. Pollensäsongen började väl inte så tidigt som redan direkt efter sportlovet? Slutet på februari med minusgrader på nätterna och för det mesta även på dagtid. Snö från och till i omgångar. Nääääää det kan jag inte tänka mig. Har jag fel?  Jag har ringt och försökt få en tid för nytt pricktest på vårdcentralen men tydligen så kan man inte ringa & boka in ett sådant någon gång framöver sådär och liksom kika i kalendern och ta ett besök om två veckor eller nått. Nej ett allergitest ska man tydligen ringa om på morgonen och begära att få komma på en "akut-tid" som det heter. Men om jag vet att jag ska ha praktik senare på dagen så ringer jag inte och försöker boka in en tid den dagen då jag med största sannolikhet inte kommer kunna ta tiden jag får. Akut-tid... Allt ska tydligen bokas in som akut-tid nu för tiden. Förr så ringde man och då kunde man få en tid om ca två veckor om det inte var akut. Var har den möjligheten tagit vägen??

När jag får mina allergiutslag så tar jag ju Clarityn eller motsvarande med antihistamin, det är dock inte alltid som det hjälper och dessutom så ska man inte äta sådana tabletter i för många dagar i rad men vad ska jag göra? Får se nu när jag bara har skolan på dagtid om jag kan få en akut-tid.

Nu ska jag lägga huvudet på kudden innan jag somnar vid datorn känner jag. P&K! ;)