Att bli tonåring är ju en rätt stor grejj för dom flesta. Att fylla 13 år är ju lite speciellt. Man har ett ben kvar i barnvärlden men man vill gärna ha ett ben i vuxenvärlden också. Att fylla 13 är ju stort och då ska det väl firas ordentligt? Denna gången blev det inte så. Inte för våran Robin. Vi han ju ge honom några paket på morgonen och sjunga för honom men sen skulle alla rusa till jobb, skola och dagis så det blev inte någon lugn mysig morgon direkt. Efter jobbet så stack jag ju iväg med Felicia för en liten ridtur och sen hände olyckan och då blev det ju till att spendera hela kvällen och natten på sjukhuset. Vi har ju som tradition här hemma att på sin födelsedag så får man välja mat och Robin hade valt pappas hembakade pizza. Fredrik lydde så snällt och slet i köket hela kvällen för att göra sonen nöjd å så var inte ens hela familjen samlad. Stackars Robin. Det var ju ingens fel att det blev så här men jag känner mig lite dum som sa ja till att Felicia skulle åka iväg och rida just på Robins födelsedag. Jag trodde ju att vi bara skulle vara borta några timmar och vara hemma till klockan 18 typ. Nu bidde det inte så... Nåja - han har inte nämnt så mycket om det så jag tror inte att han lider allt för mycket och han vill inte ha något stort firande med alla släktingar utan han har valt att bara ha ett litet kalas med sin farmor och farfar på besök så då får vi ha det så :=)

Jag och Felicia kom hem 12:15 dagen efter och klockan 12:50 skulle jag vara på jobbet. Jiiiiihaaaa. Jag fick ju kasta mig in i duschen och sen dra på mig torra, varma och ler-fria kläder och det var rätt skönt kan jag ju säga. Jag kastade mig ner på jobbet och han precis i tid. Det var dax för APT men denna gången var det inget vanligt möte utan vi skulle ta oss till Hjälpmedelscentralens butik i Kristianstad för att se om det fanns några saker som kunde vara bra att ha på jobbet. Eftersom vi bara blev 6 personer från personalstyrkan som skulle med så kunde vi ju ta min bil som har sju säten så slapp vi köra i två bilar då ju. Vi tog oss hela vägen till Kristianstad och gick in i butiken och handlade vad vi skulle. Kommer ut och ska köra vidare och då startar inte bilen. Gaaaaaah! Vad är det med våra bilar som måste gå sönder så fort vi är i Kristianstad eller kör förbi där?? Det är nått magiskt med den staden alltså och då menar jag inte i positiv anda... Jag hittade en kille som kunde mycket om bilar och han hjälpte oss att få igång den, det visade sig att batteriet var dött och behövdes bytas på en gång. Det har inte lyst någon lampa på instrumentpanelen, inga varningstecken alls men nu var det bara 11 volt i batteriet. Hoppsan då. Med hjälp av uppladdningen kunde vi köra en bit bort där Mekonomen ligger och få hjälp av dom. Det visade sig att det satt ett gammalt batteri i bilen och att det var rätt så dax att byta ut det. Dom kunde som tur var fixa det på en gång men 1260:- fattigare blev jag. Ja ja - hade det inte hänt idag så hade det hänt i morgon eller nån annan dag så det är skönt att det är gjort. Det var ju bara liiiiite taskig tajming, hehe.

Jag sitter här och våndas över mitt långa trista tråkiga hår som har blivit alldeles för långt och alldeles för mörkt. Jag behöver gå till frisören typ nu. Eller typ för flera veckor sedan. Men näää vi kan lägga dom pengarna på ett bilbatteri istället för det är ju så sablans kul och så kan jag gå här och slita mitt hår. Suck! Jag ska se om jag kan få till det med ett frisörbesök snart för så här kan jag ju inte se ut...

Nä nu ska jag pyssla med annat. Här kan jag inte sitta hela dagen. Ha en bra torsdag! Kram <3