Tjabba.

Det är en lagom road Jopphejjdihejjda som sitter vid plattan och skriver idag. Ibland är livet inte enkelt? Jag är rejält handikappad idag. Jag ska avslöja för er att ni ska passa er för att ligga på rygg i sängen och nysa. När jag nös så vände jag mig instinktivt bort mot vänster sida eftersom Fredrik låg till höger om mig. Det blev en situps med lutning åt vänster. Akta er för det! Det small till på högra sidan ryggen, mellan skulderbladet och ryggraden och sjujäklars vad ont det gjorde och fortfarande gör? Jag är ju redan nedsatt i min rörelseförmåga sedan lite mer än en månad tillbaka (inne i ett skov just nu) och detta gjorde ju inte saken bättre. Jag har tagit alla sorters tabletter som jag får ta nu men de hjälpte inte mycket. Jag rör mig som en zombie och långsamt går det. Huvudet kan jag bara ha i typ ett läge och det är lite lutat åt vänster. Alla andra positioner gör ont. Den muskelavslappnande tabletten (Paraflex) gör att jag kan röra mig lite men innan den tog skruv så var jag inte så kaxig. Nä fy fasiken för detta. Rolig helg?

Jag har ju inte bloggat på ett tag och så skulle jag skriva lite här om kvällen. Det gick ju så där. Efter att jag hade plitat ner ett ganska långt inlägg så skulle jag bara pausa lite för att dricka innan jag fortsatte. Kommer tillbaka till plattan och då har appen stängt ner sig. Hittade den i bakgrunden och tröck på rutan så att den blev fullstor igen och trodde att jag bara skulle kunna fortsätta där jag var. Tji fick jag. Då stängde appen ner sig igen och denna gången helt. All text försvann. Ni ska tro att det ångade ur både näsborrarna och öronen på mig. Behöver jag tillägga att jag nu bloggar i ett word-dokument och sedan kopierar in texten när jag är klar? Känns säkrast så!

I slutet på september fick jag ont i höger axel och det kom sådär lite smygande som det har gjort innan när jag har haft ont i axlarna/ryggen eller nacken. Sedan månadsskiftet nov/dec förra året har jag ju haft lite olika symtom och problem som smärta i olika kroppsdelar, bortdomningar, känselbortfall. Mest är det ju axlarna, nacken, ryggen och armarna som har drabbats men även benen och höfterna. Jag vaknade ju en morgon för inte så länge sedan och hade helt avdomnade armar och då hade jag bara känsel i tummarna. Resten av händerna och armarna kändes det som att jag hade fått ?sockerdricka? i. Ni vet när en fot har ?somnat? och så håller den på att vakna igen, när det sticker och gör ont. Så kändes det i hela båda mina armar och händer. Förutom båda tummarna. SKUMT!
Jag fick mer och ont och tillslut så fick jag nog. Jag ringde till vårdcentralen då jag kände att om jag skulle få lite starkare tabletter eller en kortisonspruta så skulle det kanske gå över (det har funkat vissa gånger innan).
Jag fick komma till en superbra läkare. Äntligen någon som förstod vad jag sa och vad jag ville ha hjälp med! Jag fick berätta allt från början till slut om allt som har hänt sedan det small till i nacken för snart 1 år sedan. Hon tyckte att det var konstigt att jag inte hade blivit skickad på röntgen med både axlarna och nacken så hon skickade en remiss till magnetröntgen för nacken och sa att jag kunde ta mig till röntgen ang axlarna nästa vardag för de har ju typ som drop-in där.
Axlarna röntgades på måndagen efter och magnetröntgen fredag samma vecka så det gick ju fort. Svaren kom efter lite olika lång tid. Jag har artros i båda axlarna plus en förslitningsskada i höger axel som gör det hela lite värre där. I nacken har jag ett diskbråck. Precis som jag misstänkte var det ett diskbråck. Axlarna visste jag inte vad jag skulle tro om men inte var det artros jag misstänkte iaf? Just nu är behandlingen sjukgymnastik och tabletter. Kortisonsprutor vid behov. Det kommer att bli operationer av axlarna förr eller senare men jag vet inte när ännu. Känns lite tungt...

Jag fick ju Citodon och Paraflex utskrivna så nu har jag ätit de dagligen i ca 1 månad men jag kan ju inte påstå att de gör underverk direkt. De tar bort den värsta smärtan men de har ju väldigt otrevliga bieffekter som trötthet, yrsel och illamående. Blä.
Det har ju gått väldigt upp och ner med hur jag har mått. Vissa dagar/perioder har jag ju haft vääääldigt ont, vissa dagar/perioder har jag knappt haft ont alls och sen finns det allt mittemellan. Först var jag helt sjukskriven i ca 2 veckor och nu är jag sjukskriven på halvtid tills 20/11. Som att detta inte räckte så har jag nu ännu mera ont för att jag inte kunde hålla en nysning inne. Hopplöst?
På grund av all smärta så har jag dessutom fått mer eller mindre konstant huvudvärk. Äter tabletter mot det också. Tröttheten tar över och koncentrationsförmågan är inte densamma. Jag kan inte fokusera på en sak utan yrar mest omkring och får ingenting gjort när jag försöker göra nått vettigt. Att jobba och försöka vara snabb och smidig går liksom inte. Sitter jag på utbildning så är jag fullmatad med information efter bara en liten stund. Det tar på krafterna psykiskt.

Nu har jag suttit här och bloggat en stund, gått och vilat lite, bloggat lite mera, tagit med plattan till sängen och bloggat därifrån, gått tillbaka till min ?datahörna? och suttit upp en stund och jag är helt slut. Pallar inte mera. Sorry för att jag är så negativ, bara klagar och gnäller och stjäl energi från allt och alla nu men det har ju sina förklaringar? Tack till er som orkat läsa. Kram <3