Våran lilla flicka har varit riktigt sjuk. Hon är i stort sett helt frisk nu men jag har varit så nervös, jag har verkligen kännt mig så liten å så rädd... Kan inte föreställa mig hur det måste vara när så små bebisar blir inlagda på sjukhus. Hur rädd skulle man inte vara då?? Visst, vi var inne på barnakuten i Kristianstad för att få hjälp och vid flera tillfällen var vi på väg att återvända dit för vi kände oss hjälplösa.

Det hela började i torsdags (22/4 alltså). Linnea och jag var på väg in till stan med bussen. Linnea låg å sov i sin vagn när hon helt plötsligt kaskadkräktes. Eftersom att hon hade fått en liten hostattack så tänkte jag inte mer på det. Vi var precis framme i city så jag gick till en affär där jag känner en som jobbar. Jag fick lite hjälp med att byta kläder på Linnea och sanera vagnen så gott det gick. Som tur var så hade jag plastad frotté i vagnen så det var rätt så lätt att bunta ihop allt nerkräkt och sen bädda rent. Jag fick köpa lite grejjer men det var saker som jag iofs hade tänkt införskaffa ändå (som en till vagnkudde, ibland måste man ju tvätta) så det gick relativt smidigt alltihopa. Jag hade ju precis kommit till stan och eftersom Linnea verkade må bra så åkte vi inte hem då utan gjorde de ärendena som vi skulle och tog en fika med Nettan.

Vi åkte hem på eftermiddan och var hemma strax innan 15-tiden. DÅ satte det igång på allvar. Det var DÅ jag förstod att det inte var en engångsgrejj. Linnea satte igång att kräkas och förbruka blöjor i rasande tempo. Hon fick feber - rätt så hög sådan och blev slö och dessutom likblek. När Fredrik kom hem med Felicia från ridskolan så ordnade vi barnvakt till de två stora barnen och sen drog vi iväg till akuten för att få hjälp. Då hade jag nämligen pratat med sjukvårdsrådgivningen och dom rådde oss till att åka in med henne. När vi kom dit så fick vi väldigt fort komma in och träffa en sköterska som sa att vi skulle åka hem och ge henne vätske-ersättning. Dom skulle ändå inte kunna göra mer än så där heller och barnakuten hade ändå stängt. Ja ja sagt och gjort, vi åkte hem igen.

Det var inte någon rolig tid som följde. Som tur är så är ju Fredrik pappaledig på fredagar så vi kunde hjälpas åt. Vi matade Linnea med vätske-ersättning, 5 ml i taget, med en medicindoserings-spruta. Hon fick inte behålla speciellt mycket av det lilla som vi fick i henne.

Fredag förmiddag ringde jag till rådgivningen igen. Då ville Linnea inte ta vätske-ersättningen och vi fick inte ner hennes feber. Hon hade 39°c trots alvedon i kroppen. Hon kräktes kaskader fortfarande och fortsatte att fylla blöjorna. Hon kissade ingenting och det är ju ett varningstecken på att det börjar bli allvar.

På rådgivningen sa dom att vi skulle åka in med henne och få henne undersökt på barnakuten på Hässleholms sjukhus. Sagt och gjort, vi åkte dit.

Bara ett bekymmer... det finns ingen barnakut i Hässleholm... Vi blev hänvisade till Kristianstad men först fick hon en rejäl dos Alvedon för att sänka temperaturen och en speciell påse som man satte fast innanför blöjan just för att se om det kom nått kiss eller ej.

Vi for vidare och när vi kom till barnakuten så fick vi ett eget rum. Där fick Fredrik och jag sitta och mata Linnea med vätske-ersättning. Tre timmar var vi där. Det kom en sköterska och hjälpte oss emellanåt men annars så satt vi där själva med en sovandeoch rätt så slö liten tös i famnen. Efter tre timmar när dom såg att alvedonen hjälpte och att hon reagerade på ersättningen så fick vi åka hem. Det var bara att fortsätta likadant hemma sa dom. Sagt och gjort - vi har kämpat men nu är hon ju bra igen :=)  Det vände igår, på femte dagen! Nu ska vi bara se till att hon får tillbaka samma aptit som hon hade innan. Sakta men säkert, sakta men säkert...

Tisdag idag. Inget planerat förutom att koncentrera sig på att lillstumpan blir helt återställd. Hon sover å sover så hon behöver ta det lugnt nån dag xtra tror jag.

Vi har inga direkta planer för onsdag och torsdag heller. Rätt skönt att bara softa.

Det är en kort "arbetsvecka" för familjen denna veckan. På fredag har barnen studiedag och är då lediga från skolan. Nice :o)  I helgen är det Valborg och Linneas "mormor och morfar" kommer hit och ska spendera hela helgen hos oss. Det känns som evigheter sedan vi träffades så det ska bli jättekul!

Jag borde lägga in lite mer bilder i min blogg - jag vet. Men det finns ju lite bilder på facebook så ni som är nyfikna får väl kika runt där inne. Jag ska försöka skärpa mig. Promise !

Pratade med min allra bästaste Jenny igår. Min lilla gudson kanske ska få rör inopererade i öronen. Jag håller tummarna för att det löser sig på bästa sätt. Ibland kan det ju vara det bästa med en operation eftersom då kanske alla onda öroninflammationer slutar att plåga honom men det finns ju nackdelar också naturligtvis. Som sagt - jag hoppas att det löser sig till det bästa! Saknar mina underbara vänner så enormt mycket. Varför ska det vara så långt mellan oss?? Mitt fel. Det var jag som lämnade Sundsvall. Va dumt. Eller samtidigt inte juh. Jag har ju en familj som jag inte hade haft om jag hade bott kvar där uppe i norrland. Jag saknar INTE norrland men jag saknar mina vänner... Tur att det finns telefon, internet och tåg :=))

Nehe nu tror jag bestämt att jag kanske måste passa på att städa lite medans tösen min sover. Kram på er !!