Alla inlägg under oktober 2017

Av Heidi Månsson - 29 oktober 2017 22:49

Go kväll alla som fortfarande är vakna och inte riktigt vill gå och lägga sig för att då vet man att man vaknar upp och det är mååååndaaaaag. Men måndagar behöver ju inte betyda att det är nått jobbigt utan det är ju där som man själv ska ställa in sin attityd på att det faktiskt är en ny början, en ny start och det ska bli början på något bra! Ny vecka – nya möjligheter :)


Det är höstlov för barnen och jag har en relativt lugn vecka framför mig så det behöver inte bli så mycket fritids för minstingen. Skönt!


Jag har inte planerat så mycket då jag liksom måste ta lite dag för dag pga min hälsa men lite höstpyssel/halloweenpyssel hade jag tänkt att vi skulle hinna med iaf. På torsdag kväll ska jag och Linnea och en kompis till Linnea åka till Ugglebadet och bada för då har de förvandlat hela badet till ett riktigt kusligt ställe i sann Halloween-anda :=) Jag var ju där med Linnea på hösten 2013 när hon precis skulle fylla 4 år och hon älskade det! Det blir nog ett kärt återseende då hon verkligen verkligen älskar Halloween och bada är nog det hon älskar näst mest :o) Jag vet inte vad det är med den ungen och spökerier men hon har fastnat mer för den högtiden tror jag än vad hon har fastnat för julen… Mer planer än så vågar jag ju som sagt inte göra riktigt än då det inte krävs mycket för att jag ska bli liggandes. Håll tummarna för att jag får ha ett par bra dagar nu så att Linnea slipper vara hemma med en mamma som ligger däckad.


Ibland så blir man positivt överraskad och det är ju roligt men det kan samtidigt bekräfta att man faktiskt har rätt så mycket förutfattade meningar. Fler än vad man trodde. Det är ju dock inte riktigt lika roligt att erkänna för sig själv – eller vad säger ni? Jag tycker att det är lite jobbigt när jag kommer på mig själv med att ha haft förutfattade meningar. Jag är ju inte så där jätteinsatt i vad alla nya sortens kändisar heter. Ni vet – alla superpopulära bloggare, alla som har en egen youtubekanal och allt vad det heter. Lite hänger man ju med men det kommer ju så många nya populära människor heeeeela tiden och är man fjortis och har all tid i världen att sitta och kolla på alla inlägg och allt som dyker upp på bloggar och vloggar så är det ju inte så svårt att hänga med.

Nu så råkar det dock va så att en kille som började som youtuber och numera även gör musik och är en inspiratör gör rätt så grym musik som jag fastnade för. Därför började jag ha lite koll på grabben och började förstå att han kanske inte alltid har haft det så lätt. Hörde att han hade släppt en bok och tänkte först att va fasen – ska alla släppa en egen bok nu? Man postar ett inlägg på Youtube, får många likes och sen är man kändis, får gå på alla kändisfester och då ska man släppa en bok. Men så läste jag lite om boken och tänkte att jag måste kolla vad detta är för något. Det slutade med att jag köpte boken (Monster heter den) och började läsa och kunde ju med nöd och näppe släppa ifrån mig boken när det var dags att sova… Förlåt Joakim Lundell för mina förutfattade meningar! Jag blir bara mer och mer nyfiken på vad du har att berätta. Du har lyckats skriva en riktig bladvändare! Hatten av :o)


Nä nu ska jag läsa några sidor innan John Blund kommer och kastar grus i mina ögon. Sov gott mina vänner och bekanta, fiender och obekanta (om jag har några?) <3. Hihi. Puss på er!

Av Heidi Månsson - 28 oktober 2017 18:41

Tjabba.

Det är en lagom road Jopphejjdihejjda som sitter vid plattan och skriver idag. Ibland är livet inte enkelt? Jag är rejält handikappad idag. Jag ska avslöja för er att ni ska passa er för att ligga på rygg i sängen och nysa. När jag nös så vände jag mig instinktivt bort mot vänster sida eftersom Fredrik låg till höger om mig. Det blev en situps med lutning åt vänster. Akta er för det! Det small till på högra sidan ryggen, mellan skulderbladet och ryggraden och sjujäklars vad ont det gjorde och fortfarande gör? Jag är ju redan nedsatt i min rörelseförmåga sedan lite mer än en månad tillbaka (inne i ett skov just nu) och detta gjorde ju inte saken bättre. Jag har tagit alla sorters tabletter som jag får ta nu men de hjälpte inte mycket. Jag rör mig som en zombie och långsamt går det. Huvudet kan jag bara ha i typ ett läge och det är lite lutat åt vänster. Alla andra positioner gör ont. Den muskelavslappnande tabletten (Paraflex) gör att jag kan röra mig lite men innan den tog skruv så var jag inte så kaxig. Nä fy fasiken för detta. Rolig helg?

Jag har ju inte bloggat på ett tag och så skulle jag skriva lite här om kvällen. Det gick ju så där. Efter att jag hade plitat ner ett ganska långt inlägg så skulle jag bara pausa lite för att dricka innan jag fortsatte. Kommer tillbaka till plattan och då har appen stängt ner sig. Hittade den i bakgrunden och tröck på rutan så att den blev fullstor igen och trodde att jag bara skulle kunna fortsätta där jag var. Tji fick jag. Då stängde appen ner sig igen och denna gången helt. All text försvann. Ni ska tro att det ångade ur både näsborrarna och öronen på mig. Behöver jag tillägga att jag nu bloggar i ett word-dokument och sedan kopierar in texten när jag är klar? Känns säkrast så!

I slutet på september fick jag ont i höger axel och det kom sådär lite smygande som det har gjort innan när jag har haft ont i axlarna/ryggen eller nacken. Sedan månadsskiftet nov/dec förra året har jag ju haft lite olika symtom och problem som smärta i olika kroppsdelar, bortdomningar, känselbortfall. Mest är det ju axlarna, nacken, ryggen och armarna som har drabbats men även benen och höfterna. Jag vaknade ju en morgon för inte så länge sedan och hade helt avdomnade armar och då hade jag bara känsel i tummarna. Resten av händerna och armarna kändes det som att jag hade fått ?sockerdricka? i. Ni vet när en fot har ?somnat? och så håller den på att vakna igen, när det sticker och gör ont. Så kändes det i hela båda mina armar och händer. Förutom båda tummarna. SKUMT!
Jag fick mer och ont och tillslut så fick jag nog. Jag ringde till vårdcentralen då jag kände att om jag skulle få lite starkare tabletter eller en kortisonspruta så skulle det kanske gå över (det har funkat vissa gånger innan).
Jag fick komma till en superbra läkare. Äntligen någon som förstod vad jag sa och vad jag ville ha hjälp med! Jag fick berätta allt från början till slut om allt som har hänt sedan det small till i nacken för snart 1 år sedan. Hon tyckte att det var konstigt att jag inte hade blivit skickad på röntgen med både axlarna och nacken så hon skickade en remiss till magnetröntgen för nacken och sa att jag kunde ta mig till röntgen ang axlarna nästa vardag för de har ju typ som drop-in där.
Axlarna röntgades på måndagen efter och magnetröntgen fredag samma vecka så det gick ju fort. Svaren kom efter lite olika lång tid. Jag har artros i båda axlarna plus en förslitningsskada i höger axel som gör det hela lite värre där. I nacken har jag ett diskbråck. Precis som jag misstänkte var det ett diskbråck. Axlarna visste jag inte vad jag skulle tro om men inte var det artros jag misstänkte iaf? Just nu är behandlingen sjukgymnastik och tabletter. Kortisonsprutor vid behov. Det kommer att bli operationer av axlarna förr eller senare men jag vet inte när ännu. Känns lite tungt...

Jag fick ju Citodon och Paraflex utskrivna så nu har jag ätit de dagligen i ca 1 månad men jag kan ju inte påstå att de gör underverk direkt. De tar bort den värsta smärtan men de har ju väldigt otrevliga bieffekter som trötthet, yrsel och illamående. Blä.
Det har ju gått väldigt upp och ner med hur jag har mått. Vissa dagar/perioder har jag ju haft vääääldigt ont, vissa dagar/perioder har jag knappt haft ont alls och sen finns det allt mittemellan. Först var jag helt sjukskriven i ca 2 veckor och nu är jag sjukskriven på halvtid tills 20/11. Som att detta inte räckte så har jag nu ännu mera ont för att jag inte kunde hålla en nysning inne. Hopplöst?
På grund av all smärta så har jag dessutom fått mer eller mindre konstant huvudvärk. Äter tabletter mot det också. Tröttheten tar över och koncentrationsförmågan är inte densamma. Jag kan inte fokusera på en sak utan yrar mest omkring och får ingenting gjort när jag försöker göra nått vettigt. Att jobba och försöka vara snabb och smidig går liksom inte. Sitter jag på utbildning så är jag fullmatad med information efter bara en liten stund. Det tar på krafterna psykiskt.

Nu har jag suttit här och bloggat en stund, gått och vilat lite, bloggat lite mera, tagit med plattan till sängen och bloggat därifrån, gått tillbaka till min ?datahörna? och suttit upp en stund och jag är helt slut. Pallar inte mera. Sorry för att jag är så negativ, bara klagar och gnäller och stjäl energi från allt och alla nu men det har ju sina förklaringar? Tack till er som orkat läsa. Kram <3

Av Heidi Månsson - 17 oktober 2017 18:52

Hallojs. Igår hade jag så mycket tankar om allt jag skulle göra idag. En helt ledig dag och jag skulle ju inte hämta Linnea förrän kl 15 idag då det var Buskul efter skoltid. Perfekt! Det kommer gäster på fredag så då passar jag på att städa idag. Eller inte det nä. För när jag hade fått iväg ungarna till skolan så ville min kropp och mitt huvud inte samarbeta ett dugg. Jag fick snällt erkänna mig besegrad av tröttheten. Så tänkte jag att jag vilar/sover ca 1 timme så blir det bra sen. Mmmm joooo eller inte. Varför inte sova bort hela dagen istället - det blir sååå mycket bättre. Nä inte riktigt. Jo visst mår jag lite bättre nu men nu är jag ju stressad över allt som jag inte har hunnit med istället... Hur man än vänder sig så här man rumpan bak...

Jag har ju varit sjukskriven ca 2 veckor nu pga smärtor i nacke/axlar/rygg och under den tiden så här det inte blivit mycket gjort. Varken här hemma eller någon annan stanns. Jag har dock orkat pyssla lite så några sidor i Linneas scrappbookingalbum är fixade nu. Spana in:

Av Heidi Månsson - 14 oktober 2017 01:41

Varför är jag rädd för det okända?
Varför är jag rädd för vad som lurar bakom hörnet?
Varför är jag rädd för det jag inte kan se men som jag känner finns där?
Varför ryser jag till ibland när jag är ensam?
Hur kommer det sig att jag ibland känner mig bevakad?
Varför är jag rädd för vad som kan finnas under min säng när jag vet att det inte finns något där?
Hur kommer det sig att jag är rädd för mörkret när demonerna är inuti mitt huvud...

Presentation

Hej. Här kan ni läsa om mig och min familj :) Jobbar som habiliteringsassistent (himmla fint ord det där!) Precis som alla andra föräldrar så försöker jag balansera jobb, familj och fritid så att jag orkar/hinner med allt det där som måste göras och förho

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Buzzador

Buzzador-räknare


Skapa flashcards