Tjabba. Nu lär det bli ett långt inlägg så håll i hatten ;) Jag ska börja med att backa bandet några dagar så häng med här :)

I torsdags när jag sist bloggade så var väl läget hyffsat okej. Visst hade jag ont i axeln och nacken och visst fanns det en yttepytteliten blygsam förkylning som låg och lurade men inte var det pga förkylningen som jag mådde dåligt iaf. Fredag morgon så verkar allt okej förutom att någonstanns låååååååångt borta i bakgrunden så känner jag att det gör liiiiiite liiiiiite ont när jag tar djupa andetag men ja ja... Jag åker och äter frukostbuffe på golfrestaurangen med Jennie. Vi behövde träffas en stund och prata om allt mellan himmel och jord och uppdatera oss på vad som händer i varandras liv :o) Vi äter frukost och sörplar te och allt är bra. Pang säger det och jag börjar hosta och hosta mer och mer. Det slutar med att jag nästan tappar luften helt, jag tappar nästan rösten och det skär som knivar i halsen när jag andas, försöker prata eller när jag hostar. Jag hostar tills jag kräks och det väser och piper i luftvägarna. Det gick från noll till hundra på en sekund och jag hinner knappt reagera. Jag fick köra hem Jennie och sen ringde jag till vårdcentralen. De gav mig en akuttid direkt. Order: "Kom hit på en gång!!"

Jag han knappt komma in förrän jag fick komma in i ett rum och börja andas in astmamedicin ur en stor tub, jag fick flytande medicin och jag fick göra pufftest för att se lungkapaciteten. Det misstänktes övre luftvägsinfektion och så kallad tyst lunginflammation. Jag blev uppskickad till sjukhuset för att göra lungröntgen och jag fick penicillin utskrivet.

Under helgen har jag haft ont i lungorna och luftvägarna men det blir bättre och bättre dag för dag. Det var faktiskt lite läskigt när alla symtomen kom så där hastigt...

Eftersom att jag redan var sjukskriven pga axeln och nacken så har jag ju verkligen fått chansen att vila och bli frisk innan jag går tillbaka till jobbet så jag hoppas och tror att jag kan jobba from måndag.

I dag var det ÄNTLIGEN dax för Robin att genomlida en gastroskopi. Han var superduktig!! Vi fick svar på vad som är fel. Robin har ett bråck på den övre magmunnen och det är det som gör att han får sura uppstötningar, mår illa, kräks och tappar aptiten ibland. I förlängningen påverkar det vitaminupptaget,  sömnen, energinivåerna, det psykiska och ja hela en persons liv. Man kan inte bota det helt med hjälp av mediciner utan då måste man operera. Det är dock ingen garanti för att det blir bra och har man otur får man göra flera operationer och dessa kan ha vissa bieffekter som man kanske inte vill ha.

Man kan satsa på att hålla det i chack med hjälp av mediciner och det är resten av livet så det är ju inte så roligt men vad ska man göra.

Det finns lite tips och trix för att underlätta tillvaron så nu gäller det att Robin får testa sig fram på vad som funkar för honom helt enkelt. En del mår bättre av att utesluta stark mat, en del kan äta stark mat men inte friterat, en del kan dricka kaffe men inte kolsyra osv. Robin får exprimentera sig fram helt enkelt. Det går att lära sig att leva med men det kan ta lite tid och det kan vara påfrestande. Det känns i alla fall bra att ha en förklaring till varför det är som det är.

I morgon är det studiedag för barnen och hade jag varit frisk så hade vi säkert dragit till badhuset men det går inte nu av flera skäl. Det känns i axeln och nacken att jag inte har kunnat vila på det sätt som jag behöver. Jag har superont nu och jag tror att det blir till att knapra lite starka piller och gå och sova bort det onda.

Jag tror att jag skriver mera i morgon. Sov gott! Over and out <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Halli hallå :) Ja då är vi hemkomna efter en fantastisk vecka i Finland och vi hann bara hem för att vända för att sedan åka på husvagnssemester :) Här har vi det också väldigt bra så jag önskar att vi kunde stanna MYCKET längre! Nå ja nu får vi ta...

Dessa bilderna kom inte med i förra inlägget...

Hej halli hallå från Hevossalmi :) Vi har åkt tåg till Stockholm (satt med ett supertrevligt par och snackade om allt möjligt på resan så den gick fort), vi tog oss ut till båten utan bekymmer och vi fick åka med Gabriella - finare än så blir det ju...

  Nu närmar det sig verkligen. Jag och min dotter ska snart påbörja vår resa som är så efterlängtad! Jag vill bara få krama om min far, jag behöver få känna att det är verkligt, att det är på riktigt, att min far - min älskade pappa - finns och ...

Nu är nästan allt framplockat så det ska bara ner i rätt väskor. Det har varit lite bökigt att packa både till Finlandsresan och husvagnssemester samtidigt men efter lite pusslande så gick det också. Nu kan vi bara snabbt och smidigt flytta över så...