Jag tycker inte om känslan av rastlöshet. Av någon anledning känner jag mig väldigt rastlös idag samtidigt som jag är less på typ allt i allmänhet. Jag vill hitta på nått men orkar inte för om några timmar ska jag till jobbet så det är liksom ingen idé. Det är så det känns idag. 

Ja det fredag och om några timmar börjar jag jobba och sen är jag på jobbet till i morgon eftermiddag/kväll. Det är ett rätt så tufft pass att jobba så länge i sträck men det värsta är att vara hemifrån så pass länge i ett svep. Jag hinner saknar familjen rätt så mycket kan jag ju säga. På söndag har jag (än så länge) inget jobb inbokat och även om jag älskar mitt jobb och vill jobba mycket så hoppas jag att jag får vara ledig resten av helgen.

På lördag ska jag på bio med min bästaste Nettan. Nu är det dock så här att hon har lyckats lura med mig på en skräckfilm och hur detta gick till vet jag inte riktigt men jag som redan är mörkrädd så det räcker och blir över kommer ju inte må så bra efteråt, hehe. Jag är ju dock en sån där människa som dras till det jag egentligen är lite rädd för - iaf när det gäller karuseller och filmer. Den där adrenalinkicken som man kan få ibland är rätt skön faktiskt. Jo jag vet att jag är lite crazy men det ska man ju vara :)  Bion är sent på kvällen dessutom så håll tummarna för att jag inte skiter ner mig fullständigt av skräck efteråt.... Tur att jag inte ska gå hem eller nått. Hehe.

Vi har fått en fin sensommar så här i september månad. Sandalerna är inte undanplockade ännu och Linnea är glad för hon kan ha tunika och leggings när hon ska till dagis. Det har varit lite halvkallt på morgonen vissa dagar men sen blir det runt 20° senare på dagen. Rätt så nice! Trots detta så råder det hysteri över detta med vinterkläder och vinterskor just nu. Det har kommit in massor med vinterkläder i affärerna och de kör lite kampanjer både här och där. Vi har redan införskaffat denna vinterns overaller och vinterskor till Linnea så nu har hon två uppsättningar. Till Robin har jag beställt vinterjacka på H&M så det är vinterskor kvar till honom. Det lär ju inte bli billigt nu när han är uppe på herravdelningen och shoppar det...  På tal om detta med skor så måste jag ju bara nämna att Linnea har tagit ett skutt på tillväxtkurvan. Jag mätte hennes fötter för bara ett litet tag sedan (det var någon gång under sommaren) och då var de 15,7 cm långa. Förra veckan mätte jag dom igen och då har det redan dragit iväg så hon har nu 16,4 cm långa fötter. Vad hände?? Jag ska försöka hitta ett par vettiga höstdojjor till henne nu tänkte jag för naturligtvis så har hon växt ur de som jag hade tänkt att hon skulle kunna ha hela hösten. När man har barn så finns det alltid något som ska inhandlas...

Nej nu får jag nog ta mig själv i kragen och få nått gjort. Trevlig helg! 

Jag tror snart att jag sliter mitt hår från skallen. Frustrerad så att det räcker och blir över för några år framöver. Varför varför varför skulle jag få för mig att plugga ännu mera? Kunde jag inte ha nöjt mig med att göra det som jag faktiskt klarar av? Nej oooo nej här ska vi försöka ge oss på saker som är såååå långt bortom min kunskapsnivå så att jag sänker självförtroendet i botten igen. Jag pluggade tre terminer och bevisade för mig själv att jag faktiskt har några hjärnceller som vill vara på min sida. Jag kunde ju faktiskt lära mig nått och tro det eller ej men lite fastnade och viss kunskap sitter fortfarande kvar. Nej men nu börjar jag läsa ännu mera och känner mig såååå bortblåst så att det är skrattretande. Svenska 2 (hette svenska B i gymnasiet på min tid), Matte 2 (hette matte B förr) och så samhällskunskap är mina ämnen för denna terminen. De två första kurserna är värst för samhällen är ju inte svår alls men där finns det andra käppar i hjulet (tänker inte ens gå in på det). Bläää för att plugga dessa tre tråkiga och jobbiga kurser. 

Här är tre böcker som vi har i svenskan. De väger totalt ca 4,2 kilo. Föremål för min avsky:

Jag har en fundering som jag liksom inte kunnat släppa. Jag har en grejj som jag skulle vilja göra och som jag har velat göra väääääldigt länge. Jag vet bara inte hur och rädslan för att det ska bli skit tar över så jag vågar inte. Jag vågar inte ens försöka. Jag vet inte var jag ska börja. Jag vet inte hur jag ska sluta. Jag vet inte hur mitten ska bli. Jag kan inget om det. Varför skulle någon vara intresserad? Vem skulle läsa? Jag är ju bara jag. En vanlig tråkig tjej som pluggar, jobbar, lever i en familj med ditt, mitt och vårt barn. Har en hund. Bor i villa. Kör en trasig bil. Är gift med en man som också pluggar och jobbar. Våra liv går väl typ ut på att klara av att betala på huslånen varje månad som för de flesta andra Svensson-familjer i detta avlånga land. Jag rensar ogräs, skottar snö, äter för mycket godis, bankar mig själv i huvudet, försöker få ihop det med timvik och gymmet och plugget och egentid och allt det där andra som man försöker pressa in i sitt schema. Jag vill skriva en bok. Men hur? Och vem skulle läsa? Jag är ju inte ens intressant. Jag är bara jag.

Jag vet att jag inte var ute på röjjarfest igår. Jag vet att jag var duktig flicka och jobbade istället och tjänade pengar. Jag vet att jag varken dansade på borden eller låg nersupen under dom men just nu känns det som om jag var på världens röjjarskiva och att jag skulle vara bakis idag. Känner mig fullständigt överkörd av tåget men jag vet att jag har gjort nytta och det är en bra känsla :)  Som min svärfar brukar säga - "arbete ger pengar och välstånd och minskar antalet tillfällen för synd" (eller nått liknande).

Jag är så oerhört glad att jag har haft turen att bli timvikarie på två jättebra ställen så det är inte meningen att klaga men denna helgen har varit lite tuff. Nackdelen med att vara just timvikarie är ju att man aldrig vet hur mycket jobb man ska få per månad så jag vågar ju inte säga nej om jag verkligen inte måste. I fredags började jag 12:30 och jobbade över natten (en natt med dålig sömn pga larm) till 16:30 dagen därpå. For hem, han vila lite grann och sen jobbade jag vaken-natt på det andra stället 21-07. När jag kom hem i morse så åt jag lite frukost och sen stupade jag i säng. Somnade nog rätt snabbt, var totalt väck hela tiden. Nu skulle jag behöva vakna till ordentligt men känner mig så överkörd så jag bara är. Lyssnar på lite musik och bara är :)

Skulle behöva plugga idag. Skolan är ju igång igen och jisses vad jag känner delade känslor inför det. Det är nog en viss slags hatkärlek jag har till skola och allt som har med den att göra :=)  Matten är rätt så knepig måste jag ju säga men jag och Nettan satt med första insun och lyckades knäcka den! Vi gick till studiehjälpen och dubbelkollade med läraren om vi hade gjort rätt så att vi inte lär oss fel nu från början för det kan ju vara svårt att lära om senare. Han sa att vi hade gjort rätt men på vissa uppgifter hade vi tänkt lite fel men ändå fått det rätt så vi gick igenom det igen. Kanske kanske att omgång ett sitter nu. Får väl se på nästa lektion som är på tisdag om grunderna har satt sig för då ska vi fortsätta bygga på ekvationerna. Ja vi får väl se om detta blir första kursen som jag får göra om eller om jag kan klara av detta??

Utöver den jobbiga matten så har jag svenskakursen och samhällskunskapen som inte direkt är lätta de heller. Jiiiiiiihaaaaa - det är väl bara till å ta tjuren vid hornen!

I morgon är det jobb som gäller mellan 7:15-15:30 och sen blir det plugg när jag kommer hem. På tisdag ska jag och Robin till Kristianstad igen. Jepp - dax för besök angående tandställningen. På kvällen är det mattelektion så på förmiddan lär jag ju plugga. Synd att Robin har fått en sådan dum tid till tandläkaren för 13:45 är verkligen inte en bra tid. Men ja ja, det hade kunnat vara värre.

På onsdag är det jobb och plugg och på torsdag blir det plugg och sen jobb. Jobbar journatt då så jag lär ju vara lagom pigg men det är bara att gilla läget. Fördelen är att jag slutar 9 på morgonen så sen kan jag ägna hela dagen till ännu mera plugg.

Nej nu ska jag nog försöka få nått gjort här hemma. Trevlig söndag!

Tänk om jag visste vad jag vet nu redan när jag gick i högstadiet. Tänk om jag visste att jag en dag skulle säga exakt samma sak till mina barn som jag fick höra under min uppväxt. Tänk om jag hade lyssnat på alla goda råd som gavs. Tänk om jag hade fattat att många i min omgivning ville mig väl (tyvärr inte alla) och att det var därför som de tjatade hål i huvvet på mig om vissa saker. Tänk om jag inte hade varit så tjurig i vissa lägen och fattat vad jag hade runt omkring mig. Tänk om jag hade förstått att jag en dag skulle ångra vissa val som jag då tyckte var bra. Tänk om...

Skulle köpa studieböcker och insåg (för typ fjärde gången på två år nu) att det är DYRT att plugga när man är vuxen. Tänk om jag hade tagit chansen när den var mitt under näsan på mig. Gratis! Tänk vad gratis kan smaka gott... 

Idag är jag ledig och Linnea är ledig från dagis så jag ska försöka få lite gjort här hemma samtidigt som jag vill hinna ägna mycket tid åt alla mina barn. Det är ingen lätt ekvation alltid. Jag blir ofta kluven då jag tycker om att ha rent runt omkring mig men samtidigt så är det ju så att vad vill ungarna komma ihåg när de är vuxna och tänker tillbaka på sin uppväxt - att föräldrarna ägnade tid åt dom eller att det alltid var rent och snyggt hemma? Jag tycker liksom inte att jag kan släppa efter mera på städningen heller för det finns ju alltid nått att plocka undan, nått rum att dammsuga, tvätt att hänga eller disk att fixa med. Bläääää! www.klonasigsjälv.se? hehe.

I övrigt så är väl dagens planer si så här:

* Stora tösen ska till tandläkaren för att limma dit en del på tandställningen som lossnade i måndags. Hon han väl knappt komma hem efter att ha fått tandställningen insatt förrän den "ploppen" lossnade så den kan ju inte ha suttit så himmla bra.

* Jag måste handla så en tur till Maxi får det ju bli.

* En vän som har en tös som är lite mindre än Linnea kommer hit för att shoppa lite undanlagda kläder. Ska bli skönt att bli av med lite till för de där kassarna uppe på vinden verkar bara föröka sig. Vet inte hur det går till då jag säljer undan rätt mycket då och då?? Konstiga barn som aldrig slutar växa ;)

En sak är iaf säker - idag ska det handlas grönsaker! Jag höll ju på att få fnatt igår när jag och Felicia tittade på film och vi inte hade nått gott att mumsa på. Nånting måste vi ju få tugga på när vi nu inte får äta chips/godis/popcorn och allt det där goda. Och visst är det konstigt att allt det där förbjudna lockar sååååååå mycket mera när man inte får äta det än när man får? Vi har haft mycket godis och popcorn och annat sånt där skräp hemma i långa perioder utan att äta det varje dag men nu så bara skriker hela kroppen efter nått sött och gott. Nej nu står det morötter, gurka och dipp på inköpslistan. Mumms fillibabba! :)

Nämde ju filmtittning innan och för snart en vecka sedan när Sundsvallsborna fortfarande var här på besök så hyrde vi två filmer till barnen och tre filmer för oss lite större. Till barnen blev det en lite äldre film "Mamma mu" och så en relativt ny film som heter "Piraterna" (från 2012). Både Hannes och Linnea verkade gilla den mycket. Jag har ännu inte hunnit se hela filmen men utav det jag har sett så verkar den bra och den är fint gjord. Filmerna ska lämnas tillbaka i morgon så jag kanske hinner sen den med Linnea idag.

De andra tre filmerna hette "En oväntad vänskap" (rekomenderas starkt!), "Du gör mig galen" (inte så bra) och så "The numbers station" (den var helt ok). Är sugen på att hyra nya filmer men vi får se hur det blir med det. Det är lite taskig tajming då jag ska jobba hela helgen. Får nog bli en annan gång. Hemmakväll finns ju kvar nästa vecka också :)

Nej nu är det frukostdax. Ha en bra onsdag! Kram.

Jag lider av sockersug. Det är sååååååå jobbigt just nu. De allra första dagarna är ju alltid värst och det gäller att komma över den där tröskeln så att kroppens sockerbegär sakta men säkert försvinner. Det är ett beroende. Ett jobbigt beroende.

För X antal år sedan var jag på ett personlighetsutvecklingsmöte (förkortat PU) och där pratades det bland annat om att hjärnan inte förstår ordet inte så säger du tex till dig själv att "nu ska jag inte äta godis" så tänker hjärnan "nu ska jag äta godis". Jag trodde inte på det. Det lät mest som svammel. Vadå lura hjärnan? Pssssst. Bullshit tänkte jag då. Nu tror jag på det! Ska man sluta med godis så måste man lura hjärnan lite och tänka i positivt laddade meningar så att man fokuserar på det. Ja ni har gissat rätt - vadslagningen med Jenny är igång igen :=)  Från och med igår (den 12/8) till och med tolvslaget på nyårsafton gäller det att undvika godis, läsk & saft. Here we go!

Ja vad ska man säga mer än att vissa ord tydligen inte är så lätta att säga :)  Min minsta lilla bandit fick en sparBössa av sin storebror i julklapp och den kraschade rätt så snabbt då kvaliten inte var den bästa. Jag lovade henne en ny och bättre sent än aldrig men idag fick hon äntligen en ny. Lyckan är total och då hon dessutom kunde få lite pengar att stoppa i spargrisen så har hon haft ett stort smile på sina läppar hela dagen :=)) Hon går runt med sin sparbössa och ska visa alla som kan tänkas vilja se (och alla de andra som inte vill se). Sparbössan är en svart gris med döskallar målade på sidorna och så har den en piratlapp för ena ögat. Linnea blev störtkär när hon fick syn på den då pirater är väldigt inne hos henne nu. Sedan hon fick den så har hon sprungit runt och tjatat om sin sparMössa... Ja vad ska man säga mer än att vissa ord är svåra att uttala? :)

Idag åkte mina älskade vänner hem och saknaden är enorm!! Det som gör det hela mycket lättare och förhindrar att jag brister ut i gråt typ hela tiden är att en resa till Sundsvall redan är bokad. Om ca 2½ månad får vi träffas igen!!! När vi stod ute på trappan och hade kramats hejdå i massor så fick jag verkligen trycka undan tårarna... Jag såg tågbiljetterna framför mig och en egengjord "nedräkningskalender" där dagarna bara rusade förbi så som de brukar göra på hösten. På måndag börjar min skola och ännu nästa vecka börjar barnens skola sen smäller det till och det blir dax för höstlov så tiden kommer nog gå rätt så fort. Jag saknar hela familjen Lind/Sandström men som sagt så är det en enorm tröst att vi redan har en resa inbokad   .