Oj oj oj, nu har jag mycket att berätta :) Lite allmänt lull-lull och så massor om Linnea. Håll i hängslena! Hihi.

Here we go :

7/7 - Jag, Robin och Linnea var med Annelie och Josephine på Hästveda marknad. Vi hade superkul förutom en sak - vi hade världens otur med karusellerna. Jag åkte karuseller med barnen och Annelie passade Linnea (shit vad jag ångrar att inte jag stog kvar med barnvagnen...) och vi skulle då börja med "virvelvinden". Den var jätterolig - i början. De första varven vill säga. Sen började han som körde karusellen att snurra på oss alldeles för mycket. Eftersom att det inte var någon kö så fick vi åka många många fler varv än vad man normalt får göra. I vanliga fall hade det uppskattats men nu när vi allihopa började tycka att det var lite fööööör bra och ville kliva av så var det inte så kul. Jag tjoade på karusellskötaren, gjorde stoptecken, ropade på engelska och gjorde allt jag kunde för att han skulle stanna. Efter mycket om och men fick vi kliva av. Väääääldigt illamående. Kul... Jag är inte en person som bangar karuseller i vanliga fall och jag brukar inte må illa. Jag åker i stort sett allt och brukar tycka om det.

Josephine ville åka en karusell till eftersom Robin hade kört "krockbilarna" innan så jag skulle åka "flygande mattan" med henne. Usch. Vi hade otur där med...

Den körde runt så häftigt att både Josephine och jag lyfte och flög runt som små vantar i sätena. Josephine är väldigt smal så det är inte så konstigt att hon flög omkring men att gigantiska jag skulle åka omkring sådär - det hade jag aldrig trott. Efter ett antal varv försökte vi påkalla uppmärksamhet så att vi skulle få kliva av. Mmm joo visst - det var ju lyckat. Vi han åka gaaaaaanska många varv innan karusell-snubben stannade. Efter det beslutade vi att ALDRIG mer åka karusell på sådana värdelösa ställen utan hålla oss till de permanenta nöjesfälten där det är liiiite bättre standard!

Men som sagt, i övrigt hade vi en bra dag. Det var lagom varmt för att gå på marknad. Vi köpte lite smått och gott och på vägen hem åt vi på McDonalds. Barnen var nog rätt nöjda med dagen :)

8/7 - Annelie, jag och Linnea åkte en tur till Väla. Det blev en rätt så snabb vända för vi hade inte så mycket tid på oss. Vi var först inne på IKEA och köpte en massa småplock och sen tog vi en snabbis inne på Babyland. Jag gluttade lite på bilstol till Linnea. Det är ju snart dax att införskaffa en ny till henne så jag ville spana in dom lite. När man har klämt och kännt lite på dom så kan man ju köpa begagnat sen - rätt mycket billigare för herre jisses vad dom kan ta betalt för prylar som har med barn att göra!! Bara en sån sak som att det finns en paraplysulky som kostar 6000:-. Det är ju helt sjukt! Billigare att köpa bil typ.

9/7 - Robin skulle leka hos kompisen Lucas. Robin satte sig på cykeln och jag tog en barnvagnspromenad. Det blev varmt! Det tog cirka 30 min dit och cirka 40 min hem. Ute var det 32°C varmt. Behöver jag säga att jag var svettig sen?

10/7 - Fredrik, Robin, jag och Linnea åkte till Tydingesjöns camping. Fredriks mamma + sambo har en husvagn där ute. Knut hade sitt födelsedagskalas där så vi kidnappade med oss Felicia. Det blev lite tårta och så. Efter kalaset blev det dopp i Tydingesjön. Det var 24 grader varmt i vattnet! I luften var det 34 grader. Det var sköööööönt med ett dopp :=))

Linnea fyllde åtta månader ! Stora tjejen.

11/7 - Det blev Tydingesjön igen. Favorit i repris!! Fast denna gången utan tårta då ;)  Och så hade vi sällskap av Annelie med familj. Trevligt trevligt :o)

Linnea plaskade och plaskade så det stod härliga till.

När vi kom hem visade hon minsann att hon kan krypa nu :) Hon tog fem kryptag eller vad man nu ska kalla det.

12/7 - Poolen blev uppblåst och fylld med vatten. Har inte orkat ta tag i det innan i denna värmen men nu blev det äntligen av. Det plaskades även om vattnet bara var 20 grader.

13/7 - Det hände ingenting...verkligen ingenting...

14/7 - Linneas första tand sprack fram genom tandköttet!! Oj oj oj som hon har tuggat på precis allt hon har kommit åt den sista tiden. Nu är det en rätt så uppmärksamhetskrävande tjej vi har här hemma, en rätt så "gnällig" liten tös. Det är inte lätt när det kliar i tandköttet... Fler tänder är säkert på G för det är ett evigt gnuggande å bitande. Fortsättning följer... :)

Annelie och Josephine var här på förmiddan å sen stannade Josephine kvar och lekte med Robin. På kvällen kom hela familjen och hämtade hem tösen sin. Dom hade himmlans roligt så det blir nog fler gånger det där. Trevligt trevligt!

Linnea ska nu resa sig mot allt, ska stå upp heeeeela tiden. Annars gnälls det. Att man sen inte riktigt klarar av så mycket som man tror att man klarar och framförallt så mycket som man vill klara av - det kan ju göra vem som helst lite grinig. Jo tack! Mina öron har fått lida för dotterns intensiva tjutande när hon blir rosenrasande för att hon druttar på ändan... Linnea ställer sig upp mot soffan och tror sen på fullaste allvar att hon ska kunna knata iväg om hon vänder sig om och släpper taget. Hehe. Njaaaa, riktigt så stabil är hon ju inte. Men att få Linnea att inse detta...hmmm... Inget lätt projekt!

Gå-stolen är bortplockad och hoppgungan kan vi med ta väck för dom är inte roliga längre. Synd... Det var så smidigt om man var tvungen att dammsuga eller nått för då visste man var man hade henne. Nu ska hon ju bara krypa efter mig och bita på dammsugarsladden. Oj oj oj... Vojne vojne vojne :)

Nehe nu är det kanske dax att avrunda det hela. Hoppas ni får sova gott. Kram!!

Oj. Vad hände? Jag tror att jag har åkt in i ett stort svart hål och när jag äntligen kom ut därifrån så hade det rusat förbi en himmlans massa dagar... Ja jo jag vet, jag har sagt liknande saker förr när det gäller det där med att missköta bloggandet men...jag tyckte jag skrev igår...gjorde jag inte det? Det står den 21 juni under det senaste inlägget men de kan väl inte stämma??

Här har det iaf hänt grejjer när det gäller familjens minsting. Oj oj oj. Man kan icke släppa blicken från henne två sekunder för de går undan nu. Hon kryper inte helt på knä sådär som kännetecknar ett riktigt krypande men hon kan minsann ta sig fram. Å fort går det!

Det bästa hon vet just nu är nog att antingen jaga en petflaska eller dammsugaren :=)  Jag dammsuger rätt ofta, åtminstone hallen och köket. Avskyr att kliva i smulor och smågrus. Jag går ju ofta barfota här hemma med så minsta lilla det dyker upp smulor så känner jag ju det. Rätt bra iofs när man har bebisar hemma för det minskar ju risken för att dom ska hitta nått smått att stoppa i munnen. Så fort dammsugaren eller sladden kommer i närheten av Linnea så tar hon sats och jisses vad det går undan då. Får hon tag på sladden så ska hon "tugga" på den men det får hon ju inte så jag försöker hålla den borta från henne. De e inte så lätt :=) 

Den andra leken som inkluderade en tom petflaska går till som så : Linnea ligger på golvet, jag snurrar en petflaska på golvet en bit framför henne och när den far iväg så sätter hon fart med sin "krypning/ålning" och så fort som Linnea får tag på flaskan så sprätter hon själv iväg den igen. Har man tur så kan hon hålla på å jaga den där flaskan rätt så lång stund. Då kan man hinna diska, laga mat eller vad som nu behöver göras. Varför köpa en massa dyra leksaker när man kan ha så kul med en petflaska?? :)

Sedan jag skrev sist så har det ju varit midsommar. Den helgen tillbringade vi på Robins farmor och farfars torp. Det ligger en bit ifrån Värnamo. Det är ett jättefint och mysigt torp och hela midsommarhelgen blev jättelyckad. God mat, trevligt sällskap och fint väder - vad mer kan man begära?  Jo det hade ju inte varit så dumt och jag hade lyckats stå upp och inte tjonga i knät först i marken... Det var midsommarafton. Det var dax för att leka lekar med barnen. Vi hade ju Amelie - 5 år, Freddy - 15 år, Robin - 8 år och Felicia - 10 år, som skulle underhållas. Jag kastade mig på gräsmattan för att busa med Amelie men det gick inte riktigt som jag hade planerat. Jag smällde i med höger knä först ner i gräsmattan. Först hade jag inte ont, jag busade på som vanligt. Det var först dagen efter som det kändes å då kändes det rejält. På måndagen var jag hos doktorn eftersom det gjorde rejält ont och jag var rejält svullen. Inget brutet sa doktorn men däremot trodde han att ledbandet på insidan knät har fått sig en rejäl smäll. Det gör fortfarande ont emellanåt så jag är lite xtra försiktig men annars går det rätt bra. Typiskt mig va att ramla sådär?

Hela veckan efter midsommar var Felicia, Robin, Fredrik, Linnea och jag kvar i Värnamo. Fredrik jobbade i Jönköping då och istället för att han skulle sitta själv på ett hotellrum eller tvingas pendla mellan H-holm och Jönköping så kunde han istället pendla mellan Värnamooch Jönköping. Betydligt bättre avstånd och eftersom det var Felicia-vecka så ville ju Fredrik ha möjligheten att hinna umgås lite mer med henne. Det hela blev väldigt lyckat :o)

Eftersom jag var skadad så blev det inte så mycket äventyr och utflykter genomförda men vi hade himla trevligt ändå.

Sedan midsommarhelgen har det varit riktigt varmt. Det har inte blivit så mycket bada av men det får det väl bli ändring på :=)  Igår var Robin, Fredrik, Linnea och jag ute vid Tydingesjön. Fredriks mamma Ulla+sambon Knut har en husvagn uppställd där ute vid den campingen. Vi hälsade på hos dom och så badade Robin och Linnea lite i sjön. Mysigt! Dit måste vi åka fler gånger och så ha med oss lite mer saker så att vi kan stanna lite längre. Får väl ta och sätta in lite bilder från alla äventyr också. Jag vet att jag slarvar väldigt med bilderna men det finns liksom inte riktigt tid till allt jag vill göra...

Nej nu måste jag gå å knoppa. Ögonen är trötta nu. Sov gott! Kram!

Den 13/6 fyllde min älskade make år men inte förräns igår hade vi kalaset. Fredrik grillade och bakade och stökade runt i köket, resultatet blev väldigt väldigt gott! Grillspetten var såååååå goda så goda :)  Det bästa av allt är att min man är väldigt duktig på att ta i när han gör portionerna så det finns gott om rester över som vi kan kalasa på idag med! Mums!

Som vanligt när det är kalas med släkten inbjuden så blir det en del bortfall. En del ville men kunde inte komma och en del sket väl i vilket kan ja tänka. Dom som ville komma men inte kunde får ju komma hit en annan dag och så kanske dom kan få lite tårta och kaffe iaf :)  Dom som kom gjorde kalaset väldigt trevligt och lyckat, tack för det! Och tack för all hjälp vi fick efteråt med att röjja upp i köket också!! Ni som är "skyldiga" kan ta åt er ;) 

På kvällen blev det inte så många knop gjorda. Att ha kalas är rätt så utmattande även om det inte är något stort kalas. Det ska ju fixas å donas å städas å grejjas före för att det ska vara fint. Sen ska man städa upp efteråt också. Jag tog undan det mesta med bord och stolar å sånt där efter festen men sen satte vi oss ner tillsammans med Robin och gluttade på en film. Mys mys :)

I fredags var jag ju hos frisören. Ordningen är nu återställd - jag är korthårig som jag ska vara :=)  Det är så skönt!

Robin följde med mig till stan och så skulle vi köpa sandaler och ett par gore-tex-gympadojjor. Visst är dom dyra men dom är väl värda varenda öre!Gympadojjorna var inga problem att få tag på till grabben, det var dessutom lite rea på dom så det blev inte så blodigt dyrt. Sandaler däremot var INTE lätt att hitta... På barnavdelningen hade dom upp till strl 35 men sen får man leta på herravdelningen eller på unisex-avdelningen. Det hade väl gått bra om dom hade haft alla storlekar tillgängliga. På unisex började dom på strl 37. Robin hade naturligtvis behövt 36... Det blir till att leta vidare. Tänkte väl som så att Robin och jag får dra till Kristianstad eller Helsingborg för att shoppa sandaler. Fortsättning följer ;)

Nehe nu har den lilla tösen vaknat igen och behöver lite sällskap. Får väl ta hand om min lilla bebis :)  Skriver mer i morgon om jag hinner. Kram på er! 

Sist jag bloggade så glömde jag bort att skriva att det var min sons namnsdag. Jag glömde dock inte att gratulera honom (för en gångs skull). Namnsdagar är inget vi brukar fira men man kan ju komma ihåg att säga grattis i alla fall.

Min efterlängtade barnvagnspromenad blev av dagen efter. Vi testade parasollet och vad underbart det var att kunna skugga lilla pluttan lite. Det sitter ju redan en solgardin på vagnen men den hindrar ju mest att solen ska skina henne rakt i ögonen när hon ligger och sover, resten av kroppen är ju oskyddad. Så är icke fallet för nu har vi ett parasoll. Tack Tuija!

På tisdagen var jag på stan med Annelie. Det blev lite fika, lite gluttande på babykläder och lite annat smått och gott. En trevlig dag helt enkelt :)

På eftermiddagen/kvällen sorterade jag upp alla kläder i storlek 80 som vi fick av Tuija. Det blev en hel del men nu har jag en fin överblick i vad som finns och vad som möjligtvis behöver kompletteras. Det är ju trots allt så att Amanda är född i Augusti och Linnea i November så det skiljer lite när det gäller säsongskläder. Linnea har iaf mycket att välja på nu. Återigen säger vi - Tack Tuija!

Torsdagen den 10/6 var det dax för skolavslutning. Gissa vad? Jo det regnade... Det kan vara suuuuuperfint väder i flera veckor å sen kommer skolavslutningsdagen och då öppnar sig himlen och regnet faller... Blääää. Tycker så synd om barnen som står där med sina fina kläder. Fryser gör dom för man ska ju inte dölja sina fina sommarlätta kläder med en jacka eller något sådant dumt ;)  Tycker mest synd om dom stackars studenterna. Kan ju bara hoppas att det någon gång framöver kommer vara fint väder på skolavslutningsdagen.

I år hade vi två barn som hade avslutning på två olika skolor. Fredrik och Linnea åkte iväg för att kolla på Felicia. Jag och Robins farmor och farfar åkte för att kolla på Robins avslutning. Det blev en bra dag :=)

Fredagen den 11/6. Sommarlovet inleds med ett besök på Liseberg :o)  Vi åkte dit med Annelie, Stefan, Thimmy, Danny och Josephine. Det regnade med jämna mellanrum men det struntade vi i så gott vi kunde och så åkte vi karusell tills huvudet snurrade runt av sig självt ;)  Det var verkligen en lyckad dag!!

Vi sov över på ett Scandic och gick till Liseberg på lördagen också. Då var det dax för oss att vara där med Monica och Patrik (goa vänner från Värnamo). Vi åkte lika mycket karuseller den dagen men det är ju så med en familj där alla är karuselltokiga att vi får inte nog!! Vi skulle nog kunna vara där i 3 eller 4 dagar utan att få nog. Lite vill ha mycket och mycket vill ha mer heter det ju ;)

Jag åkte som vanligt allt jag kunde komma åt men det fanns ett flertal karuseller som jag missade. Det är ju bara så att man ska inte ha med sig må småttingar som sitter i barnvagn och behöver uppmärksamhet hela tiden om man vill hinna åka allt. Då hade vi ju ändå någon som tog hand om Linnea både på fredagen och lördagen. Varken Annelie eller Monica kan/vill åka speciellt många karuseller så vi andra karuselltokiga kunde få chansen att springa runt som yra höns å så kunde dom gulla med lilla Nea :o)  Längtar i alla falll redan tillbaka till Liseberg. Det är helt klart mitt favvoställe i hela Sverige!!

På söndagen fyllde min kära man 34 år.  Den dagen spenderades i Värnamo. Carin och Bengt bjöd på god mat och god tårta. De små söta barnen hade köpt en varsin present till Fredrik på Liseberg. De hade ordnat en liten presentjakt så de gömde paketen och så fick Fredrik gå runt och leta efter dom. Den stora presenten från familjen ska han få när han har sitt kalas och det sker nu på söndag :=)

Vi kom hem rätt så sent på söndagskvällen så det blev till att stupa direkt i säng.

I måndags kom sonens bästis Lucas hit. Grabbarna lekte ett tag innan de kom på den väldigt unika idén att de ville sova över hos varandra. Nä men! Den har vi inte hört förr ;)  Det slutade med att Lucas sov över här och sen på tisdagen följde Robin med Lucas hem och sov över där... Jisses vad roligt de två grabbarna har!! Hoppas att dom kommer vara lika bra vänner för alltid för de verkar må väldigt bra i varandras sällskap och en bra vän kan man alltid behöva.

Idag åkte jag, Felicia och Linnea till stan. Både Felicia och Robin behövde lite kläder. Äntligen hittade jag shorts till grabben. En kille på åtta år klarar sig inte en hel sommar med bara ett par shorts nämligen. Jag har upptäckt att just nu slits det enormt mycket på kläderna...

Felicia fick lite underkläder, sandaler, en klänning, en kjol och några tröjor. Som bonus fick hon en hel radda med gummisnoddar. Det var 12 stycken ganska glittriga saker så nu kan tösen gå på disco om hon vill :)

Linnea blev inte helt lottlös hon heller. Det råkade slinka ner nått plagg till henne också. 90 kronor för två par jeans, ett par tights och två tröjor...godkänt va? Jag älskar rea :)) 

Jag passade på att boka klipptid tills på fredag. Jag är rätt så missnöjd med hur de blev sist så jag ska se om det går att rätta till. Håll tummarna! Så här vill jag iaf inte se ut...

Linnea har hittat en ny sak som är väääääldigt uppskattad. Hoppgungan!! Jag satte upp den igår och jisses vad Linnea hoppade och skuttade :))  Det börjar bli tjatigt nu men återigen säger jag TACK Tuija!! ;)

Nej nu är det dax att knoppa tror jag. Somnar snart framför datorn...då är man trött... Kram på er !

Ytterligare en helg har ju precis passerat och vad hände då mån tro? Jo i fredags kväll åkte Fredrik, Robin, Linnea och jag till Värnamo för att umgås med Robins farmor och farfar. Vi kom dit rätt sent på fredagen så då blev det inte så mycket gjort annat än att sitta å snacka lite.

På lördagen hade vi väldigt fint väder så vi tog en barnvagnspromenad hela gänget bort till elljusspåret i Alansryd, runt en liten slinga där och sen hem igen. Tror det blev cirka 5 kilometer så det är ju ingen jätterunda men Robin skulle ju också orka hänga med :)  Vi hade med oss lite fika och det blev en väldigt mysig tur. Linnea sov gott i vagnen nästan hela tiden.

På söndagen åkte jag, Linnea och Fredrik till Tuija, Niklas och Amanda för att hälsa på. Robin ville inte följa med för han lekte med farmors grannbarn Albin :) Amanda är snart 3 år och hon är en riktigt liten underbar tjej! Hon skulle sitta i soffan och hålla Linnea, hon skulle sitta på golvet på en filt och hålla Linnea. Hon skulle sitta brevid Linnea på filten och leka. Hon släppte inte Linnea  med blicken många sekunder... Hon hade full sjå att passa sig för mig och Fredrik för jisses vad vi var farliga. Efter ett tag så snackade hon med oss men man fick inte komma för nära. Linnea fick dock komma nära. Hon hade nog fått stanna där ett tag om Amanda hade fått välja...

På söndag kvällen åkte vi hem från Värnamo. Borta bra men hemma bäst.

Tuija hade massor med kassar med kläder som Amanda har växt ur. Dom fick vi. Det var sex stycken pappkassar med kläder och det var bara de i storlek 80, 86 och 92. Sedan har vi en flyttlåda med ytterkläder i storlek 80,86,92 att hämta. Vi fick dessutom 1 flyttlåda med leksaker och vi har redan fått 2 flyttlådor med leksaker... Det fanns dessutom en hoppgunga med bland grejjena  :)  Linnea har idag fått rota runt bland leksakerna och vi hittade massor med roliga saker där. Hon har suttit på en filt på golvet och lekt en himmlans massa med alla spännande saker.

Idag har det regnat sjukt mycket ute men jag hoppas att vi slipper det i morgon. Jag skulle nämligen vilja testa parasollet som hör till vagnen. Det fick vi  också av Tuija :)  Det skulle vara skönt om en barnvagnspromenad kunde bli av i morgon så håll tummarna för att det blir okej väder!

Nu är det inte många dagar kvar tills barnen har sommarlov. På torsdag måste det verkligen vara fint väder. Inte för att det brukar vara det. Midsommar och skolavslutning är nästan alltid kalla. regniga och blåsiga. Det lär ju bli så i år med. Åtminstone om man tittar på SMHI:s rapporter...

Nej nu somnar jag snart framför datorn. C U!

Jag tycker inte om att vara en "slapp och lat" förälder. När Robin var liten lekte jag med honom men jag försökte alltid starta igång honom med en lek och sen smet jag undan så fort jag kunde nästan. Jag tycker inte att det är roligt att sitta på golvet och leka med bilar i två timmar eller bygga legotorn om och om och om igen. En liten stund kan det vara kul. En liten stund kan det gå bra men sen lessnar jag rätt fort ändå. Att sitta och vifta med en My little pony och prata med tillgjord röst och leka "roll-lekar" tycker jag inte heller om. Tycker alla andra föräldrar om att leka med sina barn i flera timmar eller en hel dag? Finns det någon annan som gärna sätter sin bäbis i gåstolen eller babysittern för en stund så att man hinner kolla mailen, skriva lite på facebook eller vad det nu kan vara? Ibland känner man sig rätt ensam även om man _vet_ att det finns andra föräldrar som inte heller orkar aktivera sina små hela tiden. Jag vill vara en sån där underbar förälder som orkar vara supermorsa hela dagen. Jag vill. Men jag orkar inte!

Så fort som Robin blev lite större så att han kunde aktivera sig själv tyckte jag att det var superskönt. Då kunde jag välja att vara med nån gång ibland. Mest så var det ju så att om vi skulle göra nått tillsammans så blev det mer pyssel som måla, leka med lera, lägga pärlplattor eller nått sånt. En pysselmamma kan jag absolut vara. Lekmamma...njaaa... Lekplatsen lockar ju mer då. Då kan jag putta fart på gungan, fåna mig i en klätterställning eller något sådant.

Nu är Robin över 8 år och han leker mycket med kompisar från skolan osv. Han tjatar sällan på mig om att jag ska vara med på nått som han vill göra. Faktum är att han känns så stor så att vi håller på att glida ifrån varandra. Jag hoppas att det inte är/blir så redan. Jag hoppas att han kommer komma till mig när han vill nått. Jag hoppas att han kommer anförtro sig åt mig när det är nått som har hänt. Jag hoppas att han vet att jag finns där. Hoppet är det sista som överger människan har jag hört. Nä men jag vet ju att han inte alltid kommer föredra mamma framför polare eller vad/vem det än må vara. Han får gärna anförtro sig åt Fredrik eller sin farmor eller farfar eller en annan vuxen som finns i hans närhet också. Jag säger hela tiden till honom att jag älskar honom, jag är noga med att berätta att jag vill att vi ska kunna lita på varandra, jag säger till honom att jag finns här för honom. Jag gör vad jag kan för att leda in honom på rätt spår i livet och försöker guida honom rätt. Det är inte alltid lätt kan jag säga. Jag har berättat för honom att dom val han gör idag kan påverka honom för resten av hans liv. Det stämmer ju när det gäller det mesta. Skolgången tillexempel... Klarar man inte av att plugga och få bra betyg så kan man inte välja vilket jobb man vill ha sen.

Jag vill vara en lekförälder. Jag vill vara en förälder som gör saker med barnen. Jag vill vara en rolig förälder. Jag vill vara världens bästa förälder. Jag vill att mina barn vet att jag finns där för dom. Jag vill vara en förälder som dom kan lita på. Jag vill finnas där på ett mer aktivt sätt, ska börja med det idag! Det är väl bättre med sent än aldrig...?

Ibland önskar jag att jag var liten igen. En liten tjej som tyckte att allt var enkelt, det mesta var roligt och bekymmersfritt, man var fri och visste inget om vuxenbekymmer. Fadderullan vad skönt det hade varit... En gång i tiden så var jag inte rädd för att världen skulle krascha om jag gjorde fel. En gång i tiden så sa jag alltid vad jag tyckte. En gång i tiden så vågade jag vara ärlig - jämt! En gång i tiden var jag modig. En gång i tiden var jag mig själv i alla lägen...

Som vuxen ska man anpassa sig efter vad andra tycker och tänker. Som vuxen är det fel att ta för sig. Som vuxen ska man vara så stel och trist för tänk om nån tycker att man är lite "barnslig" som vågar leka med sina barn i lekparken tex. Som vuxen får man inte vara ärlig jämt för då kanske man sårar någon. Är det så hemskt då? Ja menar om man sårar någon så kan man väl förklara att man vill vara ärlig och att man är ledsen om sanningen gör ont men ändå..är det iaf inte det bästa?

Nej som vuxen ska det snackas skit bakom ryggen på folk. Å är det inte skit så ska det iaf snackas bakom ryggen på folk. Och jag erkänner - jag hakar också på det där. Tänk om alla skulle bikta sig och börja om från början. Alltid sanningen, hela tiden. Även om det sårar. Jo eller hur att det skulle funka. Nej vi människor är alldeles för rädda för sanningen för det. Tänk om vi kunde vara lite mer som barn är. Okomplicerade, modiga, raka, ärliga, positiva, förväntansfulla och oförstörda...

Borde gått och lagt mig men kan liksom inte med att gå å lägga mig när jag vet att jag definitivt inte kommer att få sova på ett bra tag till. Kommer bara ligga där och hosta tills det känns som om lungorna ska explodera. Förbannade hosta! Jag kan tycka att det är jobbigt att vara snorig, ha halsont och andra sjukdomsrelaterade problem men de vette tusan om inte hosta är det jobbigaste ändå..? Just nu har jag en sån där ettrig hosta som gör att man måste ta i för att det känns som om man ska hosta upp nått som man sen kan spotta ut och bli av med. Slemhosta kallas det. Jag tar hostmedicin. Jag hostar. Som en blådåre. Blir det bättre? Nääääääää då. Det enda som händer är att jag håller på att kikna fullständigt när hostattacken kommer och efteråt så har jag inget syre kvar i huvudet så jag blir rätt så yr. Kul? Nepps. Inte ett dugg...

Jag har förmodligen fått bihåleinflammation också. Jiiiihaaa. Vilken bonus. Tack. Vad har jag gjort för ont för att förtjäna det? Eller förresten, svara inte på den. Vet precis vad jag har gjort och inte har gjort ;)

Igår fick jag ge upp medicinen som jag fick mot lungsäcksinflammationen för den magsmärtan som kom som bieffekt var INTE så spännande. Eftersom att det onda har försvunnit så gör jag ett uppehåll och om smärtan kommer tillbaka så får jag väl ringa tant doktorn och be om någon annan medicin. Tror inte att det kommer behövas. Däremot så märkte jag direkt av att luftrören drog ihop sig igen när jag gjorde uppehåll med den medicinen så det blir till att fortsätta ett tag till med den. Det är ju inte så väldans trevligt när det känns som om det sitter en elefant på bröstkorgen. Hoppas på att jag får vara feberfri imorgon och att det känns bättre i bihålorna så ska det nog gå på rätt håll detta. Håller tummarna.

Det är hemskt vad mycket negativt sjukdomsrabblande det har blivit här i bloggen. Sorry för det. Är inte klar riktigt ännu tyvärr. Måste berätta om vad som hände sonen min också.

I fredags började han klaga på magont. Sa inte så mycket mer om det sen och åt normalt på kvällen. I lördags så hade han mera ont i magen. Ville inte äta nånting alls under hela dagen och på kvällen gjorde maken pannkakor. Robin brukar trycka i sig mååååånga sådana - men inte igår. Då åt han två stycken. INTE likt min son... Idag hade han ännu lite mera ont i magen och ville inte äta nått alls. Han var dessutom varm, tog en temp och den visade 39,5. Blev orolig för att det kunde vara blindtarmen eller nått för magsmärtor + feber är inte så bra. Ringde rådgivningen och dom sa att vi skulle åka till akuten med honom. Maken och sonen åkte till Kristianstad och eftersom Linnea och jag är så förkylda och inte ska utsätta oss för mer bakterier i onödan så stannade vi hemma med Felicia. Det var definitivt inte roligt att vara kvar hemma och skicka iväg sin lilla kille men vi hade inte så mycket att välja på.

Fem timmar fick dom vänta innan en doktor kunde komma och undersöka Robin. Som tur är så fick han iaf ett rum med en brits så att han slapp sitta i väntrummet. När doktorn väl kom så kunde han mest konstatera att det förmodligen inte var blindtarmen. Då brukar man tydligen ha lägre temp och sen stiger tempen snabbt när blindtarmen håller på att brista eller när den har brustit och såååå ont hade inte Robin när doktorn klämde honom på magen så därför borde det vara något annat. Vad det var visste dom dock inte så Robin blev hemskickad med ordinationen : -"Kom tillbaka om det inte går över eller blir värre". Ja men okej - vad bra att vi vet vad som är fel så att vi kan hjälpa honom. Visst - jag förstår att magen är svår att ställa diagnos på. Det finns så mycket som kan vara galet och smärtorna är oftast väldigt diffusa men ändå. Liiite mer än det svaret hade man kanske kunnat få? Ja ja, det är väl bara till att avvakta då och så får man ju ha koll på Robin helt enkelt. Jisses - tänk om blindtarmen skulle brista...vad gör man då?

Nu sover han iaf så får vi se i morgon hur läget är då.

Jag har rätt så mycket funderingar i huvudet just nu. Mycket tankar som snurrar när det gäller min uppväxt. Funderar på om jag orkar börja om med det där. Orkar jag läsa historiken? Orkar jag få reda på saker jag inte visste? Ännu mera för hjärnan att processa. Ännu mera diffusa "minnen" som jag sen måste sortera upp. Konstigt nog så finns det inte så många att fråga heller. Ingen som vet nått om mig eller min uppväxt. Suck! Kanske är bäst så ändå? Nej det där får jag fundera på.

Nu ska jag gå å sova på soffan. Vill inte störa Fredrik och Linnea med mitt hostande, nysande och snarkande så det är lika bra att jag slaggar på soffan i natt. Ha de så gott. C U !