Senaste inläggen

Av Heidi Månsson - Måndag 12 mars 20:22

Inte för att det är så många som läser min blogg och inte för att det är någon som bryr sig kanske - vad vet jag? - men det kanske vore bra om jag skriver rätt ändå. Speciellt när det gäller kändisar. Sorry Benjamin Ingrosso för att jag råkade skriva att du heter Sebastian. Sorry sorry sorry. Jag har redigerat mitt senaste inlägg nu och allt ska vara i sin ordning. Jag vet ju att han heter B E N J A M I N och inget annat! Vet inte varför jag skriver fel... Nåja nu är det i sin ordning igen :)


I dag har jag varit på utbildning i "lågaffektivt bemötande" med alla kollegor. Det var väldigt intressant och lärorikt och detta skulle jag önska att det blev uppföljning på så att det blir lite repetition. Om man inte repeterar det man lärt sig så försvinner det ju och rinner ut i sanden. Men det brukar ju vara så i denna kommunen... De lovar, de påbörjar men de följer sällan upp det och ännu mindre avslutar det på rätt sätt. Ja ja så är det att vara anställd i kommunen.


Efter det så hjälpte jag Felicia och Nico att storhandla. Det är ju inte så lätt att ta sig runt och göra det utan bil. Efteråt så fick Felicia övningsköra lite. Det gick bra som vanligt! :=) Och som vanligt så försvann tiden i rasande tempo - vet inte om det finns nått svart hål som vi kör in i och så kommer vi ut på andra sidan och vips så har det försvunnit fem timmar. Eller nått. Nu dröjer det väl till nästa vecka innan det blir av igen så den som väntar på nått gott.


Nä nu ska jag bänka mig framför tv:n. På återseende! Over and out <3

ANNONS
Av Heidi Månsson - Söndag 11 mars 19:35

God kväll. Ja då var det söndag kväll och ännu en helg har passerat i ljusets hastighet. Jag vet inte om jag ska tycka att jag har tagit till vara på den och gjort något vettigt av den direkt. På ett sätt så har jag ju gjort det som jag med största sannolikhet behövde mest och det är att vila och bara vara men varför känner jag mig så vilsen i det? Varför ska man känna skuldkänslor över allt det där som man borde ha gjort men inte tagit tag i? Förmodligen finns det ju inte bara en anledning utan flera till att man inte tar tag i sådant som man vet att man borde göra och det är ju bra att lyssna på sin kropp när den säger nej. Ändå känner jag mig som en usel människa när ingenting eller väldigt få saker blir avbockade på "att-göra-listan". Varför ska man behöva försvara sitt agerande hela tiden? Det är ju inte så att någon annan än vår familj blir "lidande" egentligen av hur mycket vi väljer att sköta våra sysslor direkt men ändå känner jag pressen... Hemmet ska vara perfekt. Tvättberg får inte finnas. Köket ska vara rent och prydligt. Var sak på sin plats. Bläääääää!! Nej nu struntade vi i de flesta sysslorna denna helgen och så bara slappade vi. Dax att sluta banka sitt eget huvud i väggen och slappna av. Dax att tycka att det är okej att vila och ta hand om sig själv. Det är okej med ett rörigt hem ibland. Det är vår röra. Om vi är okej med det så borde alla andra också vara det. Så där - nu har jag intalat mig själv det iaf. :)


Linnea och Fredrik har spelat Minecraft hela helgen och jag har plöjt många avsnitt på serien "Reign" på Netflix. Vi har gjort andra saker också som att tex titta på Melodifestivalen i går kväll. Jag har missat alla delfinaler och andra chansen och allt vad det heter som har visats innan men igår skulle det ju avgöras vem/vilka som skulle vara med i Eurovision Song Contest och det ville jag INTE missa. Det var tolv bidrag som tävlade och jag tyckte egentligen inte att nått av dom skulle vinna för det var inget bidrag som var så bra att det kan klassas som en schlager. Visst kommer det bli en och annan sommarplåga och visst är vinnarlåten bra men så bra så att vi kan vinna? Ja det är väl frågan. Benjamin Ingrosso vann med låten "Dance You Off" och som sagt - låten är bra. Benjamin är bra. Det kan bli bra. Men nr 1? Njaaaa. Det fanns absolut sämre låtar att skicka vidare så jag är glad för att inte de vann! Lycka till i stora finalen Benjamin! Fortsättning följer i maj och jag kommer sitta bänkad :)


Jag är med i en massa olika grupper på facebook och ibland kan jag undra varför när det kan bli så mycket tjafs och onödigt spekulerande, dramaqueens som måste kasta skit på andra och bara allmänt tjafsande som är jobbigt. Speciellt i de grupperna där det mest är tjejer/kvinnor med. Men så ibland så poppar det upp en och annan som faktiskt har något riktigt bra att dela med sig av, någon som har något vettigt att komma med. Jag läste en grej som jag bara kände att jag ville dela med av och jag kontaktade trådstartaren och frågade om det var okej att lägga ut nått av det hon skrivit i bloggen och det var hon med på. Kloka tankar angående detta med att vara bonusförälder som många kan behöva reflektera över... Det påverkar ju det aktuella barnet, det påverkar de biologiska föräldrarna och den/de som är bonusföräldrar och det påverkar ju eventuella syskon med mera. Så här skriver Emma Dahlström i facebookgruppen Mammor United:


"Att vara bonusmamma är ingen dans på rosor. Jag måste bara säga att jag är så otroligt tacksam att mamman till min bonus accepterar mig och är tacksam för det jag gör för hennes dotter. Att vara bonusförälder betyder att du har bara skyldigheter och inga rättigheter om man nu ska hårddra det. Exempelvis är det jag som har uppgiften att lämna i skolan, för att det ska fungera här hemma både ekenomiskt och tidsmässigt. Meeen jag får inte inlogg till skolan där man ser att hon är tryggt på plats, mail om förändringar eller info om man ska ha med något speciellt till skolan -för jag är inte förälder.

Givetvis informerar min sambo mig om detta, men alla kan glömma.

 

Å ena sidan

"Du vet att han hade barn, du vet vad du gav dig in på"

"Funkar det inte mellan dig och barnet så måste du ju förstå att han väljer bort dig"

"Tycker hon inte om dig så kommer han ju lämna dig"

 

Känn den pressen?!?

 

Det sorgliga är att få just den pressen när man vill vara den bästa bonusmamma man kan vara, men med hela hjärtat har respekt för barnets mamma och vill bara barnets bästa.

Men att ständigt bli bevakad och inspekterad varje steg du tar, varje ord du säger av utomstående.

Och ständigt bevakad att man inte gör skillnad på barnen efter man fått gemensamt.

(Meningen lite omskriven för att passa in bättre och inte vara så specifik: Ibland måste man göra vissa skillnader på grund av åldersskillnad exempelvis).

 

Jag själv vill inte ens tänka mig en bonusförälder till mitt barn, bara tanken gör så otroligt ont i mig. Jag tror att jag hade varit en sån dagisnivåmamma (jättehemskt jag vet) som hade betett mig illa, tyvärr! för tanken att vara utan mitt barn o min sambo gör för ont. Så hatten av till min bonusdotters mamma som inte bara accepterar mig utan uppskattar mig och saker jag gör."

 

Emma beskriver också i sitt inlägg den här känslan av att vilja såååååå väl men samtidigt riskerar man att kliva någon på tårna. Man befinner sig lite i en rävsax. Ja jag kan inte annat än hålla med.

Emma skriver även om känslan att få sitt egna barn, sin egna förstfödda och hur det kan kännas. Läs vidare här:

 

"Jag har gjort allt för att inkludera henne i allt med lillebror sedan jag plussade på stickan, min största rädsla har varit att hon skulle känna sig som just "bara bonus"

Och här diskuterar follk tvärtom frågan att bonusmammor ska veta "sin plats"

För mig är det hål i huvudet samtidigt som jag som sagt tror att jag hade dött inomhus av bara tanken att det inte var jag och min sambo som var dom ända föräldrarna till min son för evigt.

 

Det är ju MINA känslor. Sorry, men när man fått barn, så är det deras känslor som går före. Vem är en mamma (eller pappa) att beröva den tryggheten? Varannan vecka ska in bonus vara utan sin mamma (min sambo är värlens finaste pappa så menar inget konstigt) men ska jag då inte ge henne trygghet och värme och kärlek den veckan hon bo här?

Ska jag bara vara "Emma" och bara kela med lillebror? Aaaaaldrig i livet."


Emma skriver så klokt om detta med dina mina och våra barn. Känslan av att man ska finnas där i vissa avseenden men i vissa räknas man inte. Skyldigheter men inga rättigheter. Jag känner absolut igen mig i vissa delar men det är inte därför som jag vill dela detta i min blogg. Jag tycker bara att så kloka ord bör spridas. Det finns många runt om i världen som kämpar med detta varje dag och ni ska veta att ni inte är ensamma. Våga stå rakryggade och våga visa att ni kämpar på. Många gånger i motvind.. Det är inte lätt men ge er inte. Följ era hjärtan och kämpa på, både för eran egen skull, för bonusbarnets skull, för bonusbarnets syskon skull och för bonusbarnets föräldrars skull. <3


Oj nu blev det ett långt inlägg. Sorry! Tack till er som orkade läsa så här långt. Pöss på er! Nu har jag lite annat att roa mig med men vi ses nog i morgon. Over and out <3

ANNONS
Av Heidi Månsson - Fredag 9 mars 13:21

Varför varför varför?!? Vad finns det för mening med att plåga mig ännu mera. Vad är det för nöthjärna som sitter och tar sådana stora beslut och som tycker att det är roligt att dra ut på folks lidande? Varför lägger man ut början på en ny säsong på en serie på en måndag??? Jag är ledig hela helgen men näääääää jag får snällt vänta tills på måndag med att se fortsättningen. Här är det jag pratar om:

Det är den översta jag är intresserad av men den undre verkar också bra :)

Av Heidi Månsson - Torsdag 8 mars 07:59

God morgon säger jag från ett vintrigt Skåne. Vintern vill visst inte riktigt släppa taget och låta våren komma fram... Jag kommer ihåg hur det var för 9 år sedan då vi precis hade flyttat in här i huset. Då satt jag i jeans och linne på altanen och solade. I början på mars. När påsken kom så satt vi ute och grillade och efter det mumsade vi på glass på vår altan. Det tror jag inte att vi gör i år...

Bilder tagna nu på morgonen:

   

Nå ja. Vackert är det ju. Det måste jag ju erkänna. Men jag hade ju hellre sett att det blev vår nu. Barnen är ju iaf glada och det är ju roligt :o).


I dag har jag fruktansvärt ont i ryggen så jag ska lägga mig med Vetekudden en stund och se om det kan bli bättre.

Sen blir det en fika med nya vänner inne i stan idag :)


Hoppas att ni får en bra torsdag. Och kom ihåg att köra försiktigt i snökaoset :=)

Över and out <3


Av Heidi Månsson - Onsdag 7 mars 11:19

Nä det är inte mitt fel att jag är trött idag...eller? Jag tänkte att jag kunde skylla allt på Netflix, hehe. Man kan ju inte hålla på och lägga ut serier som folk fastnar för och när man har sett ett avsnitt så bara måååååste man se ett avsnitt till. Å bara ett till. Å ett till. Ja ni förstår ju problemet. Vem ska man adressera det "arga mailet" till tror ni? Det är väl lika bra att skriva till VD:n direkt? Haha ;) Det är dessutom så "synd" om mig för dottern och gubben min sitter bara och spelar Minecraft så fort de får en ledig stund över så jag kan göra vad jag vill idag - hela dagen! Jag tror att jag ska bädda ner mig i soffan med min platta och glo på Netflix. Jisses så ansträngande... ;)


Ha en bra dag mina vänner <3. Skriver kanske mer ikväll. Over and out.

Av Heidi Månsson - Tisdag 6 mars 21:11

Tjabba. Nu lär det bli ett långt inlägg så håll i hatten ;) Jag ska börja med att backa bandet några dagar så häng med här :)


I torsdags när jag sist bloggade så var väl läget hyffsat okej. Visst hade jag ont i axeln och nacken och visst fanns det en yttepytteliten blygsam förkylning som låg och lurade men inte var det pga förkylningen som jag mådde dåligt iaf. Fredag morgon så verkar allt okej förutom att någonstanns låååååååångt borta i bakgrunden så känner jag att det gör liiiiiite liiiiiite ont när jag tar djupa andetag men ja ja... Jag åker och äter frukostbuffe på golfrestaurangen med Jennie. Vi behövde träffas en stund och prata om allt mellan himmel och jord och uppdatera oss på vad som händer i varandras liv :o) Vi äter frukost och sörplar te och allt är bra. Pang säger det och jag börjar hosta och hosta mer och mer. Det slutar med att jag nästan tappar luften helt, jag tappar nästan rösten och det skär som knivar i halsen när jag andas, försöker prata eller när jag hostar. Jag hostar tills jag kräks och det väser och piper i luftvägarna. Det gick från noll till hundra på en sekund och jag hinner knappt reagera. Jag fick köra hem Jennie och sen ringde jag till vårdcentralen. De gav mig en akuttid direkt. Order: "Kom hit på en gång!!"

Jag han knappt komma in förrän jag fick komma in i ett rum och börja andas in astmamedicin ur en stor tub, jag fick flytande medicin och jag fick göra pufftest för att se lungkapaciteten. Det misstänktes övre luftvägsinfektion och så kallad tyst lunginflammation. Jag blev uppskickad till sjukhuset för att göra lungröntgen och jag fick penicillin utskrivet.

Under helgen har jag haft ont i lungorna och luftvägarna men det blir bättre och bättre dag för dag. Det var faktiskt lite läskigt när alla symtomen kom så där hastigt...

Eftersom att jag redan var sjukskriven pga axeln och nacken så har jag ju verkligen fått chansen att vila och bli frisk innan jag går tillbaka till jobbet så jag hoppas och tror att jag kan jobba from måndag.


I dag var det ÄNTLIGEN dax för Robin att genomlida en gastroskopi. Han var superduktig!! Vi fick svar på vad som är fel. Robin har ett bråck på den övre magmunnen och det är det som gör att han får sura uppstötningar, mår illa, kräks och tappar aptiten ibland. I förlängningen påverkar det vitaminupptaget,  sömnen, energinivåerna, det psykiska och ja hela en persons liv. Man kan inte bota det helt med hjälp av mediciner utan då måste man operera. Det är dock ingen garanti för att det blir bra och har man otur får man göra flera operationer och dessa kan ha vissa bieffekter som man kanske inte vill ha.

Man kan satsa på att hålla det i chack med hjälp av mediciner och det är resten av livet så det är ju inte så roligt men vad ska man göra.

Det finns lite tips och trix för att underlätta tillvaron så nu gäller det att Robin får testa sig fram på vad som funkar för honom helt enkelt. En del mår bättre av att utesluta stark mat, en del kan äta stark mat men inte friterat, en del kan dricka kaffe men inte kolsyra osv. Robin får exprimentera sig fram helt enkelt. Det går att lära sig att leva med men det kan ta lite tid och det kan vara påfrestande. Det känns i alla fall bra att ha en förklaring till varför det är som det är.


I morgon är det studiedag för barnen och hade jag varit frisk så hade vi säkert dragit till badhuset men det går inte nu av flera skäl. Det känns i axeln och nacken att jag inte har kunnat vila på det sätt som jag behöver. Jag har superont nu och jag tror att det blir till att knapra lite starka piller och gå och sova bort det onda.


Jag tror att jag skriver mera i morgon. Sov gott! Over and out <3

Av Heidi Månsson - Torsdag 1 mars 07:58

Det finns problem och så finns det problem. Sådana problem som egentligen inte kan räknas som ett riktigt problem brukar i detta avlånga land kallas för I-landsbekymmer eller I-landsproblem. När man är sjukskriven kan man stöta på sådana problem som tex att det går flera bra program på tv:n samtidigt - vilket ska man då välja...? Jag vet allvarligt talat inte hur jag ska lösa det idag. Vi har ju inte inspelningsbar box längre...

Näää jag skojar bara :) :) :) Detta är inte något problem för mig! Tanken kom bara upp för att jag såg att det ska gå lite olika program i kväll som kan vara trevliga att se på och att det i vissa familjer kan bli ett problem. Pro=före blem=lösning. Så enkelt är det. Men ja jag vet ju vad jag ska titta på ikväll. Wahlgrens värld är bara föööör knasigt för att missa :)


I natt har det inte varit en rolig natt. Jag blev "tvungen" att ta mina starka tabletter för att överhuvudtaget klara av att ligga i sängen. Det är inte kul. En bieffekt av tabletten (verkar det som) är att jag drömmer mycket mardrömmar och det underlättar ju inte direkt. Gudarna ska veta att jag verkligen behöver min skönhetssömn ;)


Jag har inte alls lust att sticka näsan utanförr dörren idag för det är fortfarande svinigt kallt ute. Minus 10 grader... BrrRrrr. Idag är det dock en nödvändighet att gå ut för jag måste handla lite mat och så ska jag leverera en bur till Nettan.


Nä nu ska jag vila lite innan det är dax att ta tag i dagen. Ha en toppen-torsdag <3

Av Heidi Månsson - Onsdag 28 feb 21:59

Ja jag hade lite tråkigt så det fick bli lite glitter och glamour för att försöka förgylla tillvaron :)


 

Presentation

Hej. Här kan ni läsa om mig och min familj :) Jobbar som habiliteringsassistent (himmla fint ord det där!) Precis som alla andra föräldrar så försöker jag balansera jobb, familj och fritid så att jag orkar/hinner med allt det där som måste göras och förho

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ jopphejjdihejjda med Blogkeen
Följ jopphejjdihejjda med Bloglovin'

Buzzador

Buzzador-räknare


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se