Jaha, så här är det att vara Heidi just nu : upp tidigt varje morgon, få iväg minsta ungen till dagis, de stora går till skolan efter att jag själv har stuckit till min skola. Lektioner blandat med egenstudier på dagtid (så allt mellan 08:15-16). Hämta Linnea på dagis. Stora barnen kommer hem från kompisarna alternativt är redan hemma. Rasta hunden är prio ett vid hemkomst. Lyckas få med mig Linnea in igen (är man en ute-unge så är man...). Läxläsning för de stora barnen och matlagning med allt vad det innebär för oss vuxna.

Så småning om så går Lillan och lägger sig och då tar jag för det mesta fram böckerna igen och pluggar mera. Tankarna far lätt iväg på skolarbete och alla INSU som vi har och allt annat runt omkring skolan. Det är liksom inte som att gå till jobbet, komma hem och kunna släppa jobbet i tankarna utan det snurrar heeeeela tiden. Oron för att inte hinna klart med en INSU eller oron för att inte få tillräckligt bra betyg, tankar som går i stil med "kommer jag klara av det här?" osv...  Att plugga känns helt rätt och jag är peppad till tusen men det är inte alltid lätt att kombinera studierna med familjelivetet heller. Det tar på krafterna men det är så kul så jag känner att det är värt det. Det kommer att bli bättre sen!

Sen är det faktiskt så att jag har en underbar man som har tagit ett megakliv och gjort en jätteinsats här hemma på sista tiden. Fredrik stöttar mig på alla sätt han kan och det känns väldigt bra!! Tack Fredrik för att du är en så underbar pappa till mina barn :o)

I går var jag och Linnea på Kristianstads sjukhus, barnmottagningen på våning fyra. Det var dax för EKG och ultraljud på Linneas hjärta. En läkare upptäckte ju ett blåsljud för ett tag sedan så dom ville kolla upp det men som tur var så fanns det ingenting att oroa sig för. Så skönt! Det fanns ett yttepyttemegasuperduperjättelitet hål som inte hade någon betydelse och som kommer att växa igen inom snar framtid. Det går inte att åtgärda på något sätt och behövs inte åtgärdas utan det sköter sig självt. Megaskönt att höra! Linnea var så duktig igår och det var inga problem med att hitta dit eller komma i tid eller nånting.

På väg hem skulle vi ju plocka upp Fredrik som hade slutat jobbet. Lyckades köra fel (ja men jag har inte kört i K-stad speciellt mycket...) så jag fick ringa Fredrik så att han kunde guida mig rätt och sen gick det bra igen.

Jag vill ha en bärbar dator. Jag VILL ha en bärbar dator. Jag SKA ha en bärbar dator. Så småning om. Någon gång. Jisses vad smidigt det hade varit. Ingen som vill skänka mig en sådan? Hehe. Nej jag trodde väl inte det heller men fråga kostar ju inte så mycket ;)

Nej jag måste komma i säng nu. Hoppas att jag hinner med bloggen i morgon men inga löften avges... Puss och kram på er!